Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sifnej till stramare konfliktregler

Centerpartiet vill ha regler för vilka fackliga stridsåtgärder som ska tillåtas i olika fall. Onödigt, eftersom systemet fungerar så bra ändå, tycker Sifs ordförande Mari-Ann Krantz.<br />
Publicerad
Arbetsgivare kan drabbas oproportionerligt hårt av fackliga stridsåtgärder, i värsta fall till den grad att de tvingas lägga ned eller flytta utomlands, hävdar centern. I sitt jobbprogram föreslår partiet att det ska ställas upp regler för när och på vilket sätt stridsåtgärder ska kunna vidtas i relation till de skador som kan uppstå. Dessutom vill man att stridsåtgärder mot företag utan anställda som är med i facket ska förbjudas. "Med orimliga konflikter minskar förtroendet för den svenska modellen, inte minst för fackföreningsrörelsen samtidigt som jobben flyttar utomlands", skriver partiet.
Sifs ordförande har ingen förståelse för förslagen.
- Jag tycker inte att det behövs. Vi har en god balans på arbetsmarknaden i dag, även om det finns en del ytterligheter. Men man måste se till helheten på arbetsmarknaden, och den fungerar bra, säger Mari-Ann Krantz.
Ett rikskänt exempel på när fackliga stridsåtgärder debatterades var när Hotell- och restaurangfacket satte en salladsbar i Göteborg i blockad i våras. Detta trots att ingen anställd på salladsbaren var med i facket.
Kan det finnas anledning att förbjuda stridsåtgärder mot företag som saknar fackliga medlemmar?
- Nej, de fackliga organisationerna hanterar detta på ett bra sätt i dag. Och vi på Sif har inte haft några diskussioner om stridsåtgärder mot företag där vi inte har medlemmar.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.