Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mer än var tredje tjänsteman ser sig som arbetare

Allt fler anställda identifierar sig själva som arbetare. Samtidigt finns det ett intresse att engagera sig fackligt, framför allt bland invandrarkvinnor och ungdomar, enligt en ny rapport från LO.
Publicerad
38 procent av TCO-medlemmarna ser sig som arbetare, visar LO:s nya rapport om facklig aktivitet och fackligt arbete. Bland kvinnliga tjänstemän är det nästan lika vanligt att kalla sig för arbetare som för tjänsteman.
Det kan bero på att många kvinnor återfinns i yrken med osäkra anställningar och låga löner, på till exempel callcenterföretag. En annan förklaring kan vara att det inte är lika tydliga gränser mellan arbetare och tjänstemän inom den offentliga sektorn.
I rapporten ställs frågan om det verkligen är så stora skillnader mellan LO- och tjänstemannaförbunden som ibland målas upp.
- Vi bör titta på vilka frågor vi kan driva gemensamt, till exempel att arbeta mot försämringar i a-kassan och att minska antalet visstidsanställningar, säger Ulla Lindqvist, LO:s andre vice ordförande.
Rapporten visar också att det finns ett intresse för facket. Av de tillfrågade inom LO, TCO och Saco har 12 procent ett fackligt förtroendeuppdrag, ytterligare 15 procent kan tänka sig att ha ett uppdrag.
Särskilt stort intresse finns bland utrikes födda kvinnor och personer under 30 år. Trots det är båda grupperna underrepresenterade bland fackligt förtroendevalda. Ulla Lindqvist betonar vikten av att ta tillvara de resurser som finns bland dessa personer.
- Det finns en föreställning om att ungdomar inte är intresserade av facket, det kanske gör att de inte ens får frågan om ett uppdrag.

ANNE-LI LEHNBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.