Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lag mot åldersdiskriminering tidigast 2008

Tidigast nästa år kan en svensk lag mot åldersdiskriminering i arbetslivet införas. Det trots att politikerna nu haft sex år på sig att uppfylla EU-kravet.<br />
Publicerad
- Om ett land inte införlivar ett EU-direktiv i den egna lagstiftningen i tid, brukar EU-kommissionen låta det bero, om man förstår varför, säger Göran Lindqvist, kansliråd på Integrations- och jämställdhetsdepartementet.
Enligt ett EU-direktiv från 2000 om likabehandling, skulle alla medlemsstater ha infört en lag mot diskriminering på grund av ålder, sexuell läggning, religion, övertygelse och funktionshinder senast i december 2003.
Sverige, som redan har lagar mot diskriminering på alla områden förutom ålder, fick uppskov i tre år, varför en lag mot åldersdiskriminering skulle ha varit införd i december 2006.
Men så blev det inte.
Efter flera års utredande skickade diskrimineringskommittén ut sitt slutbetänkande till remissinstanserna först i våras.
Förslaget och remissvaren behandlas nu inom departementet och enligt planerna ska ett lagförslag läggas fram i höst. I bästa fall kan en lag mot åldersdiskriminering träda i kraft under nästa år.
Frågan är varför EU-kommissionen inte ser till att EG-direktiv efterlevs inom den tid som bestämts.
- Det som brukar hända är att kommissionen begär information om hur man ligger till och att man får svara på det. Sedan brukar de värdera vilka åtgärder man ska vidta och kanske komma överens om nya tidsplaner sedan man haft fler kontakter, säger Cafer Uzunel, kansliråd på Integrations- och jämställdhetsdepartementet.
- Om man anser att ett land gjort sig skyldigt till något allvarligt kan man stämma ett land inför EG-domstolen och begära att ett skadestånd döms ut. Men sådana här förseningar är inte ovanliga.
Kan en person som anser sig blivit utsatt för åldersdiskriminering sedan lagen borde ha införts vända sig till EG-domstolen?
- Som jag ser det finns inget som hindrar att man själv driver saken, men då först i nationella domstolar. Men när det gäller åldersdiskriminering finns ingen ombudsman, som JämO eller HomO, som kan driva saken åt en och då får man göra det själv, på egen bekostnad. Om man inte är medlem i ett fackförbund som beslutar driva saken, säger Cafer Uzunel.
Enligt diskrimineringskommitténs förslag ska alla lagar mot diskriminering slås ihop till en lag, där diskriminering på grund av ålder och könsidentitet också förbjuds. De ombudsmän som finns i dag slås ihop till en myndighet.
Regeringen har sagt att den tänker agera i linje med vad kommittén föreslår.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.