Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingen lön efter frikostig semesterersättning

Nära 500 timanställda vid Tradimus fyra callcenters i Sverige har drabbats av oväntade löneavdrag på januarilönen. En del har inte fått någon lön alls och är dessutom skyldiga pengar.
Publicerad
De tidigare och nuvarande timanställda skulle få en semesterersättning motsvarande 12 procent av årets totala provision.
I stället betalades hela provisionen ut en gång till, vilket innebar några hundra till cirka 20 000 kronor.
- Totalt har vi betalat ut 1,9 miljoner kronor för mycket, säger informationschefen Annika Ferm.
- Men när vi upptäckte misstaget var det inte meningen att vi skulle ta tillbaka pengarna på januarilönen utan ordna det längre fram, så att vi hunnit tala med alla berörda.
I stället skedde alltså ett nytt misstag då pengarna drogs på januarilönen.
Efter möten med facket beslöt ledningen i dag att genast betala tillbaka pengarna.
- Ledningen har insett att man gjort fel och att lagbrottet är ett faktum. Avsikten är nu att ordna det här så bra som möjligt, så att man får tillbaka de pengar man förlorat men på ett rimligt sätt, säger Bertil Persson, Sifklubbens ordförande på Tradimus i Östersund där 250 Sifmedlemmar är berörda.
Ett sätt att reglera skulden kan vara att arbetsgivaren gör upp en avbetalningsplan.
- Det kan kanske bli konsekvensen i vissa fall. Men ingen som handlat i god tro behöver betala tillbaka. Det har flera rättsfall visat, säger Bertil Persson.
Borde inte en del ha insett att de fått för mycket pengar?
- Det kan ju skilja mellan individer. Men det var också så att de timanställda först fick veta att det skulle betalas ut något som de inte fått. Och då förväntade de sig säkert många att de skulle få något utöver det vanliga, säger Bertil Persson.
I det fall ledningen och berörda Sifmedlemmar blir oense om en återbetalning kan klubben begära en tvisteförhandling som kan resultera i en rättstvist.
Tradimus är ett svenskägt tjänsteföretag med totalt 2 400 anställda. De fyra callcentren finns i Östersund, Växjö, Kalmar och Örebro.

ANITA TÄPP

Fotnot:
Den som mottagit en extra summa pengar av arbetsgivaren och förbrukat den i god tro är enligt rättspraxis inte skyldig att betala tillbaka.
Enligt lagen om kvittningsrätt får arbetsgivaren inte heller reglera en skuld genom avdrag på lönen, om inte den anställde medger det eller, under vissa förutsättningar, om den rätten finns inskriven i ett avtal, som vid avdrag för hem-PC.
Om en anställd medger sig uppsåtligen ha gjort sig skyldig till en skada i tjänsten, exempelvis medvetet förstört kontorsutrusning, har arbetsgivaren rätt att kvitta skulden genom löneavdrag.
Men arbetsgivaren måste då ändå se till att den anställde har pengar kvar till att försörja sig.
En fortlöpande lönejustering, exempelvis avdrag för vård av barn månaden innan, omfattas inte av kvittningsförbudet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.