Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenskar vill behålla inflytandet vid fusioner

Om man som anställd har dålig kunskap om det övertagande företaget låter man lätt nationella fördomar spela in. Till exempel att tyska företag är tråkiga och stela.<br />
Publicerad
- Ofta har man inga andra referensramar än att man har mött tyskar i liftkön varje år, säger Magnus Frostenson på Handelshögskolan i Stockholm, som har skrivit en avhandling om vad som krävs av utländska ägare för att vinna acceptans i den svenska organisationen.
Han har undersökt fyra svenska företag inom olika branscher som blivit uppköpta av bolag från Tyskland, Storbritannien, Finland och USA. Genom intervjuer med medarbetarna har han försökt kartlägga vad som är ett vinnande koncept vid uppköp.
Det allra viktigaste för svenska anställda är att de får behålla kontrollen över sin arbetssituation. Att organisationen och rutinerna förändras bekommer dem inte lika mycket som om friheten i det egna arbetet påverkas.
- Svenskar är vana vid inflytande. Det är viktigt att den nya ägaren ger ett visst handlingsutrymme för den svenska organisationen att anpassa sig.
I många framgångsrika fusioner har det uppköpande företaget skickat så kallade brobyggare i förväg, vars uppgift är att pejla in stämningen i den svenska organisationen, undersöka affärskulturen och skapa dialog med medarbetarna.
Om kunskaperna om det utländska företaget brister tenderar svenskar att ta till nationella stereotyper.
- Människor är medvetna om stereotyperna och använder dem gärna. Men att man känner till dem innebär också att man kan hantera dem. Ju mer man arbetar tillsammans desto mer löses de dessutom upp, säger Magnus Frostenson.
Företagens status kan också ha stor betydelse för hur de accepteras av de anställda. Är det fråga om ett företag som är en framgångssaga och vunnit stor respekt internationellt kan det påverka positivt. Särskilt i företag där man vet att man måste utvecklas kan uppköpet då upplevas som nästan bara positivt. Om det däremot är fråga om ett företag som står för något man inte strävar mot kan effekten bli den motsatta. Då uppstår ofta det vi kallar kulturkrockar.
- Kulturkrockar blir ganska lätt en slasktratt där man stoppar ned alla problem. Identifikationsfaktorn är viktig. Vad är vi i dag och vad vill vi bli?
Tidigare undersökningar visar trots allt att fusioner med utländska företag brukar gå smidigare än svensk-svenska diton. Vid internationella sammanslagningar ursäktar man varandra mer för det man upplever som fel och brister.
- Vi vill ju alla accepteras för dem vi är, säger Magnus Frostenson.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.