Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Varannan arbetsgivare kollar anställdas surfande

En del arbetsgivare spärrar vissa webbsidor med "tveksamt" innehåll, andra gör kontroller av surfandet medan nästan ingen rutinmässigt går igenom anställdas e-post. Det visar en undersökning som Datainspektionen gjort.<br />
Publicerad
Drygt 100 företag och myndigheter har svarat på en enkät om kontroll av Internet- och e-postanvändning bland de anställda. Av dem har 15 undersökts noggrannare. Ungefär hälften uppger att de utövar en viss kontroll av hur de anställda använder Internet. Ingen gör det för att se till att den anställde sköter sitt arbete. Nästan uteslutande handlar det om säkerhetsskäl, eller att det föreligger misstanke om brott.
På de flesta arbetsplatser är det tillåtet att använda Internet och e-post privat, men med förnuft.
Av de granskade företagen har hälften lämnat tillräcklig information till de anställda om den kontroll man har. En fjärdedel har över huvud taget inte upplyst personalen om att man genomför kontroller. Datainspektionen pekar också på att de flesta arbetsgivare behöver ge bättre och tydligare riktlinjer för hur Internet och e-post får användas.
Siftidningen har frågat några medlemmar för att se hur deras arbetsgivare gör. Frågorna löd:

1. Tror du att din arbetsgivare kontrollerar de anställdas Internet- och e-postanvändning?
2. Har ni någon användarpolicy?

Christer Jansson, Volvo Powertrain, Köping:
1. - Inte vad jag vet. Vissa sidor är spärrade, till exempel porrsajter, Blocket och spelsajter.
2. - Jag vet inte, men både Internet och e-post ska väl vara arbetsrelaterat.
Heidi Luoma, Scribona, Solna:
1. - Nej, jag är i stort sett hundra procent säker på att de inte gör det. Mailboxen är privat. Det är väldigt reglerat. När det gäller webbsidor vet jag inte. Jag tror inte att de kollar det, men jag vet att de kan.
2. - E-posten är privat. Det är inte tillåtet att skicka spam. Det är inte tänkt att man ska surfa på arbetstid. De har säkert någon uttalad policy, men jag skulle tro att det är frihet under ansvar som gäller.
Christina Junglert, SSAB, Borlänge:
1. - Jag tror inte det, men jag vet alltså inte.
2. - Vi har inte fått några uttalade direktiv, men man ska vara försiktig med att använda Internet och e-post privat.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.