Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

HTF och Sif bildar jättefack?

Ett nytt fackförbund med över en halv miljon medlemmar kan bli resultatet av dagens beslut i HTF och Sif om att undersöka förutsättningarna för ett samgående.<br />
Publicerad
Det är inte storleken i sig som lyfts fram av styrelserna i de båda dominerande TCO-förbunden på den privata tjänstemarknaden. Det är medlemsnyttan som ska vara riktmärket. Effektivitetsvinster av att slå samman två organisationer kommer först i andra hand.
Dagens beslut gäller endast en förstudie, som ska "kartlägga de utmaningar våra båda förbund står inför och om dessa utmaningar ska mötas av förbunden gemensamt". Studien ska vara klar till mitten av mars. Då beslutar styrelserna eventuellt om en fortsatt utredning om samgående.
Under alla förhållanden kommer Sif och HTF att behöva samarbeta i 2007 års avtalsrörelse. Många Sifmedlemmar befinner sig i dag i en gråzon på grund av att de tvingats byta avtalsområde, när verksamheter avyttrats från ett industriföretag till ett bemanningsföretag. De gör i stort samma jobb som tidigare men kan inte företrädas fullt ut av Sif.
Den växande gråzonen inom Almega tjänsteföretagen, mellan HTF:s och Sifs avtalsområden, är också en anledning till de båda fackens funderingar på ökat samarbete och kanske på sikt en sammanslagning. Sif har 50 000 medlemmar inom området, fördelade på ett tjugotal branscher.
Relationerna mellan Sif och HTF har varit frostiga sedan Sif och Ledarna 1999 sade nej till en uppgörelse i pensionsförhandlingarna (ITP) mellan PTK-förbunden och SAF. Det senaste året har attityden ändrats och Sif och HTF söker numera samförstånd och gemensamt agerande.
Någon tidplan för ett eventuellt samgående finns inte.
HTF hade för några år sedan långt gångna planer på en fusion med offentligförbunden ST och SKTF. Det s k Trioprojektet stupade dock på mållinjen.
HTF har 160 000 medlemmar inom privat handel, transport och service. Förbundet organiserar precis som Sif personer med en rad olika yrken och i varierande befattningar.
Tillsammans skulle Sif och HTF få över en halv miljon medlemmar och därmed bli större än Metall och Industrifacket, som nyligen gick samman och nu räknar 450 000 medlemmar.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.