Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

HTF och Sif bildar jättefack?

Ett nytt fackförbund med över en halv miljon medlemmar kan bli resultatet av dagens beslut i HTF och Sif om att undersöka förutsättningarna för ett samgående.<br />
Publicerad
Det är inte storleken i sig som lyfts fram av styrelserna i de båda dominerande TCO-förbunden på den privata tjänstemarknaden. Det är medlemsnyttan som ska vara riktmärket. Effektivitetsvinster av att slå samman två organisationer kommer först i andra hand.
Dagens beslut gäller endast en förstudie, som ska "kartlägga de utmaningar våra båda förbund står inför och om dessa utmaningar ska mötas av förbunden gemensamt". Studien ska vara klar till mitten av mars. Då beslutar styrelserna eventuellt om en fortsatt utredning om samgående.
Under alla förhållanden kommer Sif och HTF att behöva samarbeta i 2007 års avtalsrörelse. Många Sifmedlemmar befinner sig i dag i en gråzon på grund av att de tvingats byta avtalsområde, när verksamheter avyttrats från ett industriföretag till ett bemanningsföretag. De gör i stort samma jobb som tidigare men kan inte företrädas fullt ut av Sif.
Den växande gråzonen inom Almega tjänsteföretagen, mellan HTF:s och Sifs avtalsområden, är också en anledning till de båda fackens funderingar på ökat samarbete och kanske på sikt en sammanslagning. Sif har 50 000 medlemmar inom området, fördelade på ett tjugotal branscher.
Relationerna mellan Sif och HTF har varit frostiga sedan Sif och Ledarna 1999 sade nej till en uppgörelse i pensionsförhandlingarna (ITP) mellan PTK-förbunden och SAF. Det senaste året har attityden ändrats och Sif och HTF söker numera samförstånd och gemensamt agerande.
Någon tidplan för ett eventuellt samgående finns inte.
HTF hade för några år sedan långt gångna planer på en fusion med offentligförbunden ST och SKTF. Det s k Trioprojektet stupade dock på mållinjen.
HTF har 160 000 medlemmar inom privat handel, transport och service. Förbundet organiserar precis som Sif personer med en rad olika yrken och i varierande befattningar.
Tillsammans skulle Sif och HTF få över en halv miljon medlemmar och därmed bli större än Metall och Industrifacket, som nyligen gick samman och nu räknar 450 000 medlemmar.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.