Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svensk arbetsrätt orörd i nytt förslag till tjänstedirektiv

Sven Svensson, chef för de svenska fackens Brysselkontor, är nöjd med beslutet om tjänstedirektivet i EU-parlamentets tyngsta utskott.<br />- Vi har tagit två steg framåt och ett tillbaka. Vi anser att undantaget av arbetsrätten är starkare än de andra skrivningarna i beslutet, säger han.<br />
Publicerad
Enligt det beslut som parlamentets utskott för den inre marknaden nu tagit ändras kommissionens förslag om tjänstedirektivet på flera punkter.
Bland annat undantas arbetsrätten och kollektivavtalen ur direktivet, vilket betyder att de ska få tillämpas som i dag.
Däremot anser utskottet, liksom kommissionen, att ursprungslandsprincipen ska gälla, vilket innebär att företag ska få utföra tjänster i andra EU-länder enligt de villkor som ställs i hemlandet.
Medlemsländerna ska inte heller få kräva att ett utländskt företag ska ha en adress eller en representant inom det land man verkar.
Det sistnämnda, som de svenska facken förklarat vara viktigt för att de ska kunna teckna svenska kollektivavtal med utländska företag, har Sven Svensson ännu inga synpunkter på. Men han är i stort nöjd med beslutet.
- I och med att utskottet nu går på samma linje som sysselsättningsutskottet tidigare gjorde och utesluter arbetsrätten och kollektivavtalet ur direktivet så är det en framgång för oss.
Men om arbetsrätten och kollektivavtalet undantas samtidigt som ursprungslandsprincipen består, vilket ska då gälla för utländska företag i Sverige?
- Eftersom undantaget för arbetsrätten och kollektivavtalet står i direktivets första paragraf hävdar vi att det står över allt annat då det finns en hierarki mellan paragraferna, säger Sven Svensson.
Det nu tagna utskottsbeslutet blir huvudförslaget i EU-parlamentets diskussioner om tjänstedirektivet. Frågan behandlas parallellt i ministerrådet och först när båda instanserna enats om identiska lagtexter blir direktivet verklighet.
Utskottsbeslutet har resulterat i blandade reaktioner. Medan Europafacket, EFS, fördömer det då man anser att ursprungslandsprincipen öppnar för social dumpning, så välkomnas det av Svenskt Näringsliv.
I augusti kom LO och Svenskt Näringsliv överens om att utländska företag som gästspelar i Sverige ska teckna kollektivavtal för sina anställda så att de erbjuds likvärdiga löner och villkor som svenska anställda har.
Nu gläds Svenskt Näringsliv åt att ursprungslandsprincipen blir kvar och på organisationens hemsida står att läsa:
"Ett annat glädjeämne är att inre marknadsutskottet har avvisat krav om att hinder för tjänstehandel som finns i arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal ska kunna finnas kvar."
Hela EU-parlamentet röstar om direktivet i januari eller februari 2006.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.