Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Gott hopp för uppsagda långtidssjukskrivna

De senaste två åren har antalet långtidssjukskrivna som sägs upp ökat - mycket. Den bedömningen gör TRR Trygghetsrådets vd Carl-Gustaf Leinar.<br />
Publicerad
- Jag fick till exempel ett samtal från en medarbetare i Malmö i dag, som berättade att 20 av 100 klienter är långtidssjukskrivna. För ett år sedan hade han inga.
Det är inte så att de sjuka pekas ut som övertaliga, däremot undantas de inte längre när det sker neddragningar.
- Det kan bero på att de långsjuka är många fler i dag än de var för tio år sedan. Facken kan tvingas acceptera att rehabiliteringsplaner och aktiva åtgärder inte har fungerat, och att sjuka sägs upp, säger Carl-Gustaf Leinar.
Till stöd för sina påståenden har han uppgifter från TRR-anställda runtom i landet. Det är en relativt samstämmig uppfattning att de senaste årens neddragningar går hårt åt de sjukskrivna.
- Det positiva i kråksången är att det går ganska bra för dem. I Nynäshamn, där Ericsson lägger ned, har tre fyra stycken långtidssjuka blivit friska och fått nya jobb. De behöver inte nämna något om att de varit sjuka, de tillhör helt enkelt dem som sägs upp. Uppsägningar sker så ofta nu att det inte är lika belastande.
Däremot kan de som varit borta från arbetsplatsen en längre tid och sägs upp behöva mer stöd från till exempel TRR.
- Det behövs i regel längre tid med stöd och engagemang från vår sida. Man behöver definitivt en part som ser en och bekräftar en som person. Det tar lång tid att bygga upp sitt ofta usla självförtroende.
TRR räknar med att i år ta emot 17 900 uppsagda tjänstemän. Det är nästan 13 000 fler än under 80-talets högkonjunktur.
- Vi tror inte att vi någonsin kommer tillbaka till de nivåerna. Trots att det är bra konjunktur på börsen är det inte bra på arbetsmarknaden.
TRR arbetar med att ta fram en rapport i ämnet. Den beräknas bli klar i början av december.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.