Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svartjobben försvinner inte med pigavdrag tror Krantz

Fyra LO-förbund vill att regeringen inför skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Men Sifs ordförande Mari-Ann Krantz anser att det finns viktigare sektorer att satsa på.<br />
Publicerad
Byggnads, Elektrikerförbundet, Fastighetsanställdas förbund och Målareförbundet anser att skatteavdrag för hushållsnära tjänster skulle minska svartarbetet och skapa levande och trygga bostadsområden.
- Jag är definitivt för att man kommer ifrån allt vad svartarbete heter. Men det finns några frågor man måste ställa sig. För det första: hur många jobb skapas egentligen? Och för det andra: har samhällsekonomin utrymme för sådana skattesubventioner?, säger Mari-Ann Krantz.
I dag är det främst de välbeställda som utnyttjar städhjälp och anlitar hantverkare. Krantz menar att de inte utgör den mest prioriterade gruppen i samhället.
- Vi har arbetslösa som måste komma ut på arbetsmarknaden och sjukskrivna som jagas för att de inte anses tillräckligt sjuka för att få sjukersättning och inte tillräckligt friska för att anses som arbetssökande. Förebyggande insatser på det området är mycket mer angeläget.
- Subventionerade hushållstjänster hjälper inte dem med låga löner. Den ensamstående mamman blir inte hjälpt av det.
Det främsta skälet för skatteavdrag för bonära tjänster anser hon vara att man minskar andelen svartarbete och att fler förhoppningsvis skulle omfattas av kollektivavtal.
- Det är väldigt illa att folk går på för låga löner och saknar de försäkringar som ett avtal ger. Men man kommer bara åt en liten del med skattesubventioner. Det är naivt att tro att allt svartarbete i branschen skulle försvinna. Det måste vara oerhört förmånliga villkor i så fall.
Vem städar hemma hos dig?
- Det gör jag och min man gemensamt. Det enda jag har hjälp med i den vägen är fönstertvätt. Och det är vitt. I övrigt ser jag till att gå med skurtrasa och dammsugare själv.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.