Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svartjobben försvinner inte med pigavdrag tror Krantz

Fyra LO-förbund vill att regeringen inför skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Men Sifs ordförande Mari-Ann Krantz anser att det finns viktigare sektorer att satsa på.<br />
Publicerad
Byggnads, Elektrikerförbundet, Fastighetsanställdas förbund och Målareförbundet anser att skatteavdrag för hushållsnära tjänster skulle minska svartarbetet och skapa levande och trygga bostadsområden.
- Jag är definitivt för att man kommer ifrån allt vad svartarbete heter. Men det finns några frågor man måste ställa sig. För det första: hur många jobb skapas egentligen? Och för det andra: har samhällsekonomin utrymme för sådana skattesubventioner?, säger Mari-Ann Krantz.
I dag är det främst de välbeställda som utnyttjar städhjälp och anlitar hantverkare. Krantz menar att de inte utgör den mest prioriterade gruppen i samhället.
- Vi har arbetslösa som måste komma ut på arbetsmarknaden och sjukskrivna som jagas för att de inte anses tillräckligt sjuka för att få sjukersättning och inte tillräckligt friska för att anses som arbetssökande. Förebyggande insatser på det området är mycket mer angeläget.
- Subventionerade hushållstjänster hjälper inte dem med låga löner. Den ensamstående mamman blir inte hjälpt av det.
Det främsta skälet för skatteavdrag för bonära tjänster anser hon vara att man minskar andelen svartarbete och att fler förhoppningsvis skulle omfattas av kollektivavtal.
- Det är väldigt illa att folk går på för låga löner och saknar de försäkringar som ett avtal ger. Men man kommer bara åt en liten del med skattesubventioner. Det är naivt att tro att allt svartarbete i branschen skulle försvinna. Det måste vara oerhört förmånliga villkor i så fall.
Vem städar hemma hos dig?
- Det gör jag och min man gemensamt. Det enda jag har hjälp med i den vägen är fönstertvätt. Och det är vitt. I övrigt ser jag till att gå med skurtrasa och dammsugare själv.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.