Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Sif positivt till tjänstledighet för att prova nytt jobb

Att man har kvar den trygghet som en fast tjänst innebär och ändå kan testa ett nytt jobb ökar rörligheten på arbetsmarknaden. Därför är Peter Hellberg, Sifs förste vice ordförande, positiv till förslaget som ska presenteras på socialdemokraternas kongress.
Publicerad
Möjligheten att ta tjänstledigt för att prova nytt jobb är en prioriterad fråga inom Sif. Politikerna ska uppvaktas, men i första hand ska avtal träffas med arbetsgivarna.
- När beslut fattas om vilka krav som ska drivas i avtalsrörelsen ligger frågan med där, säger Kåre Grebäck på Sifs förhandlingsenhet.
Nu går socialdemokraterna före, inför kongressen stöder partiledningen ett förslag om lagstadgad rätt till tjänstledigt.
- Vi ser det som positivt att anställda kan känna trygghet i en fast anställning och testa på något helt annat, säger Peter Hellberg.
Teknikarbetsgivarna har uttalat oro för ökade kostnader för rekrytering.
- I dagens arbetsliv finns mängder med tillfälliga anställningar, det är många som har en osäker situation och inte kan ta lån. Det är inte mer än rättvist att man delar på den bördan som osäkerheten innebär. Det är det pris man får betala om man vill undvika en inlåsningseffekt, säger Peter Hellberg.
Tanken är att tjänstledigheten precis som friåret ska ge arbetslösa vikariat. Baksidan med friåret är att den som varit ledig riskerar att tappa i lön, visar en undersökning som TCO låtit göra.
- Om man tecknar kollektivavtal om tjänstledighet för att testa nytt jobb skulle vi ha en skrivelse om att den som varit ledig ska ha motsvarande löneutveckling som de som varit där, säger Peter Hellberg.
Lagstiftas möjligheten till tjänstledighet kan garantier för löneutvecklingen föras in i avtal. Tänkbart är också enligt Peter Hellberg att reglera hur långt i förväg man ska begära ledigt. Att man tagit ledigt en gång för att pröva nytt jobb ska inte utesluta att man kan göra det fler gånger.
De drygt 200 000 som har staten som arbetsgivare har avtalad rätt att ta ledigt upp till tre år för att prova annan tjänst inom staten.
I dag ger lagen möjlighet att ta tjänstledigt i upp till sex månader för att starta eget företag. Ledig kan också den vara som studerar, gör militärtjänst, vårdar barn eller närstående.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.