Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Sif positivt till tjänstledighet för att prova nytt jobb

Att man har kvar den trygghet som en fast tjänst innebär och ändå kan testa ett nytt jobb ökar rörligheten på arbetsmarknaden. Därför är Peter Hellberg, Sifs förste vice ordförande, positiv till förslaget som ska presenteras på socialdemokraternas kongress.
Publicerad
Möjligheten att ta tjänstledigt för att prova nytt jobb är en prioriterad fråga inom Sif. Politikerna ska uppvaktas, men i första hand ska avtal träffas med arbetsgivarna.
- När beslut fattas om vilka krav som ska drivas i avtalsrörelsen ligger frågan med där, säger Kåre Grebäck på Sifs förhandlingsenhet.
Nu går socialdemokraterna före, inför kongressen stöder partiledningen ett förslag om lagstadgad rätt till tjänstledigt.
- Vi ser det som positivt att anställda kan känna trygghet i en fast anställning och testa på något helt annat, säger Peter Hellberg.
Teknikarbetsgivarna har uttalat oro för ökade kostnader för rekrytering.
- I dagens arbetsliv finns mängder med tillfälliga anställningar, det är många som har en osäker situation och inte kan ta lån. Det är inte mer än rättvist att man delar på den bördan som osäkerheten innebär. Det är det pris man får betala om man vill undvika en inlåsningseffekt, säger Peter Hellberg.
Tanken är att tjänstledigheten precis som friåret ska ge arbetslösa vikariat. Baksidan med friåret är att den som varit ledig riskerar att tappa i lön, visar en undersökning som TCO låtit göra.
- Om man tecknar kollektivavtal om tjänstledighet för att testa nytt jobb skulle vi ha en skrivelse om att den som varit ledig ska ha motsvarande löneutveckling som de som varit där, säger Peter Hellberg.
Lagstiftas möjligheten till tjänstledighet kan garantier för löneutvecklingen föras in i avtal. Tänkbart är också enligt Peter Hellberg att reglera hur långt i förväg man ska begära ledigt. Att man tagit ledigt en gång för att pröva nytt jobb ska inte utesluta att man kan göra det fler gånger.
De drygt 200 000 som har staten som arbetsgivare har avtalad rätt att ta ledigt upp till tre år för att prova annan tjänst inom staten.
I dag ger lagen möjlighet att ta tjänstledigt i upp till sex månader för att starta eget företag. Ledig kan också den vara som studerar, gör militärtjänst, vårdar barn eller närstående.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.