Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Protester mot att fackfolk sparkas på WM-data

WM-data drar ned genom att peka ut personal man vill bli av med, bland dem sju fackligt förtroendevalda. Ett angrepp på den fackliga verksamheten, anser koncernklubbarna.<br />
Publicerad
300 tjänster ska bort på WM-data. Men företaget kringgår lagen om anställningsskydd och följer inte regeln om sist in-först ut. I stället går man ut med riktade erbjudanden och gör upp med anställda som man vill ska sluta.
- Vi tycker att det här är otillbörligt. På det här viset sänker man människor. Vem vill vara kvar när man vet att arbetsgivaren vill göra sig av med en? Visst kan arbetsgivare gå ut med erbjudanden, men då ska de vara generella, säger Bo Hallberg, ombudsman på Sif.
I ett gemensamt uttalande protesterar koncernklubbarna på WM-data mot arbetsgivarens agerande och hävdar att de sju förtroendevalda sägs upp på grund av sitt fackliga engagemang. Det skydd som finns för förtroendevalda är begränsat. I princip är det enbart om den fackliga verksamheten hotas genom att han eller hon försvinner som anställningen är skyddad.
- Men en arbetsgivare måste ta hänsyn till att den som bedriver fackligt arbete inte har samma tid och möjlighet att satsa på jobbet som andra, och inte ställa samma krav, säger Bo Hallberg.
Går de sju förtroendevalda med på att sluta och gör upp med arbetsgivaren är det inte mycket facket kan göra.
- Ingen förtroendevald har fått någon formell uppsägning ännu. Åtminstone en av dem säger att hon inte tänker gå med på att bli utköpt, sägs hon upp så kommer vi att driva en tvist om det, säger Sifombudsmannen Åsa Erba Stenhammar som också har träffat företrädare för arbetsgivarorganisationen Almega för att protestera mot WM-datas sätt att göra sig av med folk.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.