Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemän vill ha centralt avtal för utländsk arbetskraft

I början av sommaren skickade PTK en förhandlingsframställan till Svenskt Näringsliv i hopp om att förhindra lönedumpning för utländsk arbetskraft. Ännu har inga diskussioner inletts.
Publicerad
Svenskt Näringsliv menar att arbetsgivarförbunden först måste ge organisationen i uppdrag att förhandla fram ett avtal. Någon sådan begäran finns inte.
- Jag ska ta upp den frågan med dem, säger Jan-Peter Duker, vice vd.
Sifs förhandlingschef och PTK:s förhandlingsledare Lars-Bonny Ramstedt skulle finna det provocerande om förbunden nekade.
- Det skulle se oerhört märkligt ut om man förhandlar med LO men inte med oss, som har precis samma problematik. Vi skulle bli minst sagt indignerade.
LO och Svenskt Näringsliv inledde förhandlingar i efterdyningarna av Vaxholmskonflikten, där lettiska byggarbetare jobbade för lägre lön än Byggnads fann acceptabelt. De har ännu inte nått en lösning.
- Det passar oss väldigt bra. Då kommer vi in på plan också, säger Lars-Bonny Ramstedt.
PTK reagerade sent på frågan om hur facken ska hantera den växande andelen utländsk arbetskraft.
- Det är klart att det inte är något jag är hyperstolt över. Det var en riktig inställning man hade på till exempel IBM där man hade velat ha ett centralt avtal när det kom indiska tekniker hit och arbetade. Det är för jösse namn min plikt att se till att det blir så, säger Lars-Bonny Ramstedt.
Enligt honom var det svårt att samla PTK-förbunden till en gemensam aktion. Alla ansåg inte att det förelåg några problem.
- Nu har vi en helgjuten uppfattning inom PTK. Vi lägger inte ned även om Svenskt Näringsliv säger nej. Jag har dessutom svårt att tro att de med berått mod vill utmana hela tjänstemannarörelsen.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.