Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemän vill ha centralt avtal för utländsk arbetskraft

I början av sommaren skickade PTK en förhandlingsframställan till Svenskt Näringsliv i hopp om att förhindra lönedumpning för utländsk arbetskraft. Ännu har inga diskussioner inletts.
Publicerad
Svenskt Näringsliv menar att arbetsgivarförbunden först måste ge organisationen i uppdrag att förhandla fram ett avtal. Någon sådan begäran finns inte.
- Jag ska ta upp den frågan med dem, säger Jan-Peter Duker, vice vd.
Sifs förhandlingschef och PTK:s förhandlingsledare Lars-Bonny Ramstedt skulle finna det provocerande om förbunden nekade.
- Det skulle se oerhört märkligt ut om man förhandlar med LO men inte med oss, som har precis samma problematik. Vi skulle bli minst sagt indignerade.
LO och Svenskt Näringsliv inledde förhandlingar i efterdyningarna av Vaxholmskonflikten, där lettiska byggarbetare jobbade för lägre lön än Byggnads fann acceptabelt. De har ännu inte nått en lösning.
- Det passar oss väldigt bra. Då kommer vi in på plan också, säger Lars-Bonny Ramstedt.
PTK reagerade sent på frågan om hur facken ska hantera den växande andelen utländsk arbetskraft.
- Det är klart att det inte är något jag är hyperstolt över. Det var en riktig inställning man hade på till exempel IBM där man hade velat ha ett centralt avtal när det kom indiska tekniker hit och arbetade. Det är för jösse namn min plikt att se till att det blir så, säger Lars-Bonny Ramstedt.
Enligt honom var det svårt att samla PTK-förbunden till en gemensam aktion. Alla ansåg inte att det förelåg några problem.
- Nu har vi en helgjuten uppfattning inom PTK. Vi lägger inte ned även om Svenskt Näringsliv säger nej. Jag har dessutom svårt att tro att de med berått mod vill utmana hela tjänstemannarörelsen.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.