Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppgörelse om indiska IT-tekniker

IBM och facken har träffat ett lokalt avtal som reglerar arbetsuppgifterna för 100 indiska IT-tekniker. En muntlig uppgörelse finns om ersättningen, men klubben vill inte att den ska vara normgivande.
Publicerad
Uppgifter om att indiska IT-tekniker på IBM skulle ha fått 4 000 - 5 000 kronor i månaden i stället för 25 000 ledde till en central förhandling. Resultatet blev ett lokalt avtal som reglerar antalet indiska IT-tekniker, vilka arbetsuppgifter som de ska utföra och hur avtalet ska följas upp. En plan finns också för hur 50 anställda vid IBM i Sverige ska få vidareutbildning i den bristkompetens som de indiska IT-teknikerna besitter.
- Vi har löst en fråga kring kompetensbehovet och formfrågan för användningen av indier. Men jag är inte nöjd med villkoren, det finns en hel del att göra när det gäller ersättningen, säger Sifklubbsordförande Martin Ekelöf.
Han bekräftar att det finns en muntlig överenskommelse som garanterar att de indiska IT-teknikerna får ersättning i nivå med svenska ingångslöner för civilingenjörer, vilket innebär drygt 26 000 kronor i månaden.
- Det som indierna tjänar handlar om väsentligt mer än 5 000 om man beaktar tillägg och kostnadsersättningar, säger Karl Olof Stenqvist, vice VD på Teknikföretagen.
Martin Ekelöf är noga med att det här är ett fall och att det inte är normgivande. Skälet är att kostnadsersättningarna är de samma oavsett från vilken del av världen de kommer.
- En indier har kanske 20 procent av en svensk lön plus traktamentet. En tysk har normalt 20 procent högre lön än en svensk plus traktamentet, säger Martin Ekelöf.
- Diskussionerna om kostnadsersättning och kollektivavtal måste fortsätta på central nivå, det gäller både arbetskraft från EU och andra delar av världen, säger Ekelöf.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.