Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppgörelse om indiska IT-tekniker

IBM och facken har träffat ett lokalt avtal som reglerar arbetsuppgifterna för 100 indiska IT-tekniker. En muntlig uppgörelse finns om ersättningen, men klubben vill inte att den ska vara normgivande.
Publicerad
Uppgifter om att indiska IT-tekniker på IBM skulle ha fått 4 000 - 5 000 kronor i månaden i stället för 25 000 ledde till en central förhandling. Resultatet blev ett lokalt avtal som reglerar antalet indiska IT-tekniker, vilka arbetsuppgifter som de ska utföra och hur avtalet ska följas upp. En plan finns också för hur 50 anställda vid IBM i Sverige ska få vidareutbildning i den bristkompetens som de indiska IT-teknikerna besitter.
- Vi har löst en fråga kring kompetensbehovet och formfrågan för användningen av indier. Men jag är inte nöjd med villkoren, det finns en hel del att göra när det gäller ersättningen, säger Sifklubbsordförande Martin Ekelöf.
Han bekräftar att det finns en muntlig överenskommelse som garanterar att de indiska IT-teknikerna får ersättning i nivå med svenska ingångslöner för civilingenjörer, vilket innebär drygt 26 000 kronor i månaden.
- Det som indierna tjänar handlar om väsentligt mer än 5 000 om man beaktar tillägg och kostnadsersättningar, säger Karl Olof Stenqvist, vice VD på Teknikföretagen.
Martin Ekelöf är noga med att det här är ett fall och att det inte är normgivande. Skälet är att kostnadsersättningarna är de samma oavsett från vilken del av världen de kommer.
- En indier har kanske 20 procent av en svensk lön plus traktamentet. En tysk har normalt 20 procent högre lön än en svensk plus traktamentet, säger Martin Ekelöf.
- Diskussionerna om kostnadsersättning och kollektivavtal måste fortsätta på central nivå, det gäller både arbetskraft från EU och andra delar av världen, säger Ekelöf.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.