Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facket rasar mot Ericssons svarta lista

På intranätet pekades anställda i Nynäshamn ut som nazister, pedofiler eller otrevliga.<br />Nu kräver facket att Ericsson ser över rutinerna och kontaktar de berörda för att berätta.
Publicerad
Listan innehåller namn på 28 personer "med ett ej önskvärt förflutet" som ska hindras från att söka jobb på Ericsson, avslöjade Aftonbladet. Listan omfattar åren 1997-2002. De uppgifter som registrerats har inte kontrollerats närmare. En del av personerna arbetade på ett bemanningsföretag, andra var anställda och hade satts upp efter att de bråkat med chefen.
- Det är för djävligt att listan finns, säger Sifklubbens ordförande Anders Berglund.
På listan fanns bara en person som fortfarande är anställd på Ericsson. Bland de registrerade fanns en sifare som redan lämnat företaget. Sedan listan avslöjades har ett 20-tal personer kontaktat Sifklubben för att höra om de finns med, men så har inte varit fallet.
De uppgifter som registrerats strider mot personuppgiftslagen och kanske även mot brottsbalken.
- Två personer har gjort en polisanmälan. De som är ansvariga för att listan finns måste ställas inför skranket och ta sitt ansvar. Det här kan ge fängelsestraff, säger Anders Berglund.
Facket har krävt att Ericsson måste gå igenom rutinerna för att se vilka uppgifter om de anställda som registreras och informera om att det inte får förekomma listor av det här slaget.
- Det har sagts att det här är en lokal företeelse, men vad är det som säger att man inte gör det här på annat håll, frågar sig Anders Bergström.
Monica Bergström som företräder Sif i koncernrådets arbetsutskott tror att frågan med all sannlikhet kommer att tas upp där och att en redogörelse kan komma att krävas för företagets policy.
- Man blir mörkrädd. Det får inte gå till så här, bara tanken är absurd, säger Monica Bergström.
Förtroendet för företaget har fått sig en knäck och arbetsklimatet påverkas, anser hon.
- Det här bidrar till att man vaktar tungan, taket sänks. Det är ett effektivt sätt att stoppa folk från att föra fram sina uppfattningar, säger Monica Bergström.
På Ericsson i Nynäshamn arbetar cirka 460 personer. Anläggningen ska stängas i slutet av året.

CHRISTINA SWAHN




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.