Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Flextronics säger upp avtal inför försäljning

De anställda kan mista möjligheten att gå i tidig pension samtidigt som de 34 semesterdagarna kan bli färre. Inför samgåendet med Telavie har Flextronics Network Services sagt upp alla centrala och lokala avtal.
Publicerad
- Företaget vill göra anställningsvillkoren mer marknadsmässiga, säger Roland Wassén ordförande för Sifs koncernfack på Flextronics Network Services.
Majoriteten av de närmare 4 000 anställda på bolaget arbetade tidigare på Telia. Sedan den tiden har de rätt att gå i pension vid 60 eller 63. Till det kommer 34 semesterdagar.
- Medlemmarna är förbannande. Vi kommer att slåss för att behålla förmånerna, säger Roland Wassén
När det i förra veckan stod klart att Telavie vill ta över verksamheten pågick förhandlingar om övertalighet rörande ett 40-tal personer.
- Vi avslutade i oenighet, läget blev komplicerat på grund av affären, säger Roland Wassén.
Frågetecknen är flera.
- Enligt lagen om anställningsskydd får inte ett bolag städas innan försäljning, säger Wassén.
Facket undersöker nu vad avsiktsförklaringen om samgående står för i lagens mening.
På onsdag fortsätter förhandlingarna, oklarheter finns kring övertagandet.
Telavie, som säljer nätverkstjänster, hette tidigare Bravida Telecom och ägs sedan årsskiftet av riskkapitalfonden Altor. Det nya företaget ska till 70 procent ägas av Altor och till 30 procent av Flextronics. Efter fusionen kommer bolaget att ha verksamhet i 18 länder.
Flextronics Network Services har sedan övergången från Telia för fyra år sedan minskat antalet anställda från 5 300 till 3 900. Företaget har verksamhet på ett stort antal orter i hela landet.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.