- Fackliga rättigheter nämns inte, man talar om lagar. Men för oss måste det stå lagar och kollektivavtal. Skulle det här förslaget bli verklighet är det ett lika stort hot mot den nordiska modellen som ursprungslandsprincipen, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.
Det betänkande som socialdemokraten Evelyn Gebhardt i veckan lade fram i Europaparlamentet stod i fokus på LO:s seminarium om tjänstedirektivet.
Ursprungslandsprincipen är ersatt av "ömsesidigt erkännande". Det innebär "att en ekonomisk aktör som i en medlemsstat utför en tjänst i överensstämmelse med denna medlemsstats lagstiftning får utan hinder utföra en likadan tjänst i en annan medlemsstat".
- Det säger inget om vilka regler som gäller om företaget flyttar verksamheten till ett annat land. Vi diskuterar med juristerna om det här är bättre än ursprungslandsprincipen, säger Jan Andersson s-ledamot i Europaparlamentet.
Gebhardt har själv hävdat att hennes förslag förutsätter en viss minimiharmonisering av sociala och miljömässiga förhållanden, rapporterar fackens Brysselkontor.
Samtidigt ska inte direktivet påverka arbetslagstiftningen. Men den skrivningen är inte tillräcklig anser Andersson som vill att den nordiska modellen ska få samma status. Behandlingen fortsätter i Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott.
- Arbetsmarknadsreglerna när det gäller värdlandet måste gälla fullt ut. I Sverige handlar det om kollektivavtalen. Miniminivån för löner i respektive land ska gälla, säger Jan Andersson.
Att säkra kollektivavtalen genom undantag i direktivet förespråkar dock inte Wanja Lundby-Wedin som ser risker för att eftergifter tvingas fram. Näringsminister Thomas Östros är snabb att dra paralleller till alkoholpolitiken.
- Vi känner oss lurade, det har fått stora konsekvenser.
Ett tjänstedirektiv anser han nödvändigt, utifrån att exporten av tjänster behöver öka. I dag utgör tjänsterna en femtedel av svensk export.
- Om inte tjänstehandeln regleras, reglerar den sig själv i pågående domstolsprocesser. Tjänstehandeln kan inte regleras genom tolkningar, säger Östros.
En mängd tjänster undantas från de nya reglerna. Framför allt gäller det tjänster som utförs i allmänhetens intresse: hälso- och sjukvård, socialtjänst, utbildning, kultur, audiovisuella tjänster (public service).
CHRISTINA SWAHN
Det betänkande som socialdemokraten Evelyn Gebhardt i veckan lade fram i Europaparlamentet stod i fokus på LO:s seminarium om tjänstedirektivet.
Ursprungslandsprincipen är ersatt av "ömsesidigt erkännande". Det innebär "att en ekonomisk aktör som i en medlemsstat utför en tjänst i överensstämmelse med denna medlemsstats lagstiftning får utan hinder utföra en likadan tjänst i en annan medlemsstat".
- Det säger inget om vilka regler som gäller om företaget flyttar verksamheten till ett annat land. Vi diskuterar med juristerna om det här är bättre än ursprungslandsprincipen, säger Jan Andersson s-ledamot i Europaparlamentet.
Gebhardt har själv hävdat att hennes förslag förutsätter en viss minimiharmonisering av sociala och miljömässiga förhållanden, rapporterar fackens Brysselkontor.
Samtidigt ska inte direktivet påverka arbetslagstiftningen. Men den skrivningen är inte tillräcklig anser Andersson som vill att den nordiska modellen ska få samma status. Behandlingen fortsätter i Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott.
- Arbetsmarknadsreglerna när det gäller värdlandet måste gälla fullt ut. I Sverige handlar det om kollektivavtalen. Miniminivån för löner i respektive land ska gälla, säger Jan Andersson.
Att säkra kollektivavtalen genom undantag i direktivet förespråkar dock inte Wanja Lundby-Wedin som ser risker för att eftergifter tvingas fram. Näringsminister Thomas Östros är snabb att dra paralleller till alkoholpolitiken.
- Vi känner oss lurade, det har fått stora konsekvenser.
Ett tjänstedirektiv anser han nödvändigt, utifrån att exporten av tjänster behöver öka. I dag utgör tjänsterna en femtedel av svensk export.
- Om inte tjänstehandeln regleras, reglerar den sig själv i pågående domstolsprocesser. Tjänstehandeln kan inte regleras genom tolkningar, säger Östros.
En mängd tjänster undantas från de nya reglerna. Framför allt gäller det tjänster som utförs i allmänhetens intresse: hälso- och sjukvård, socialtjänst, utbildning, kultur, audiovisuella tjänster (public service).
CHRISTINA SWAHN
