Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

LO slår vakt om kollektivavtalen när tjänstedirektivet stöps om

Det av facken kritiserade tjänstedirektivet behandlas i Europaparlamentet. I ett betänkande är ursprungslandsprincipen borta. Men här finns skrivningar som LO ser som ett lika stort hot.
Publicerad
- Fackliga rättigheter nämns inte, man talar om lagar. Men för oss måste det stå lagar och kollektivavtal. Skulle det här förslaget bli verklighet är det ett lika stort hot mot den nordiska modellen som ursprungslandsprincipen, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.
Det betänkande som socialdemokraten Evelyn Gebhardt i veckan lade fram i Europaparlamentet stod i fokus på LO:s seminarium om tjänstedirektivet.
Ursprungslandsprincipen är ersatt av "ömsesidigt erkännande". Det innebär "att en ekonomisk aktör som i en medlemsstat utför en tjänst i överensstämmelse med denna medlemsstats lagstiftning får utan hinder utföra en likadan tjänst i en annan medlemsstat".
- Det säger inget om vilka regler som gäller om företaget flyttar verksamheten till ett annat land. Vi diskuterar med juristerna om det här är bättre än ursprungslandsprincipen, säger Jan Andersson s-ledamot i Europaparlamentet.
Gebhardt har själv hävdat att hennes förslag förutsätter en viss minimiharmonisering av sociala och miljömässiga förhållanden, rapporterar fackens Brysselkontor.
Samtidigt ska inte direktivet påverka arbetslagstiftningen. Men den skrivningen är inte tillräcklig anser Andersson som vill att den nordiska modellen ska få samma status. Behandlingen fortsätter i Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott.
- Arbetsmarknadsreglerna när det gäller värdlandet måste gälla fullt ut. I Sverige handlar det om kollektivavtalen. Miniminivån för löner i respektive land ska gälla, säger Jan Andersson.
Att säkra kollektivavtalen genom undantag i direktivet förespråkar dock inte Wanja Lundby-Wedin som ser risker för att eftergifter tvingas fram. Näringsminister Thomas Östros är snabb att dra paralleller till alkoholpolitiken.
- Vi känner oss lurade, det har fått stora konsekvenser.
Ett tjänstedirektiv anser han nödvändigt, utifrån att exporten av tjänster behöver öka. I dag utgör tjänsterna en femtedel av svensk export.
- Om inte tjänstehandeln regleras, reglerar den sig själv i pågående domstolsprocesser. Tjänstehandeln kan inte regleras genom tolkningar, säger Östros.
En mängd tjänster undantas från de nya reglerna. Framför allt gäller det tjänster som utförs i allmänhetens intresse: hälso- och sjukvård, socialtjänst, utbildning, kultur, audiovisuella tjänster (public service).

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.