Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nyanlända konjukturbuffert på arbetsmarknaden

Enligt ny statistik från Integrationsverket har andelen utrikesfödda män i industrin minskat från 43 till 25 procent sedan slutet av 1980-talet. För utrikesfödda kvinnor är minskningen från 22 till 10 procent. <br />
Publicerad
För personer födda i Sverige är minskningen bara marginell. Lågkonjunkturer drabbar alltid utrikesfödda mer än inrikes. Det är främst invånare som har bott i Sverige kort tid som har drabbats av minskningen.
För utrikesfödda är sysselsättningsgraden 59 procent, för personer födda i Sverige 75 procent.
Många gånger har det sagts att Sverige är sämst i Europa på arbetsmarknadsintegration. I senaste rapporten från OECD grundas jämförelserna på utrikesfödda i stället för på medborgarskap. Då visar det sig att Sverige har högre andel sysselsatta bland sagda grupp än länder som Belgien, Danmark, Tyskland, Frankrike och Nederländerna.
I Europabarometern framträder befolkningen i Sverige som en av de mest positiva till invandring och integration. "Bara" 15 procent är negativ till invandring, en låg siffra i ett internationellt perspektiv.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.