Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facket värnar public service när Sveriges Radio omdanas

Risken finns att medarbetarnas synpunkter inte hörs när framtidens SR tar form. Samtidigt står trovärdigheten på spel. Det anser Sifrepresentanter som deltar i utredningar om radions nya struktur.<br />
Publicerad
245 miljoner kronor ska frigöras för program. Samtidigt ska antalet fast anställda vara 1 500 år 2010, vilket är 400 färre än i dag. Neddragningen är tänkt att ske genom pensioneringar. Planerna blev kända i december. I sommar ska utredningen vara klar. Allt synas: publik, kanalstruktur, tablåer, outsourcing, produktionsprocesser, intern och extern produktion. Oron växer bland de anställda.
-Public service handlar om trovärdighet, i en förlängning står den på spel om det är produktionsbolag som ska göra de intressanta programmen och stå för kreativiteten, säger Sifrepresentanten Aron Larsson som befarar att radion kan förlora kompetens.
Redan nästa år kan fler produktioner komma att köpas in.
- Outsourcing blir ett hot mot de anställda. Luften går ur folk, det påverkar arbetsmiljön. Är det oro och dålig stämning söker sig inte folk till företaget, säger Aron Larsson.
Alla anställda har möjlighet att framföra sina synpunkter i det utredningsarbete som pågår.
- Risk finns för att många är så pressade att de inte orkar reagera, säger Aron Larsson.
Facket är kritiskt till att många chefer ingår i de arbetsgrupper som utreder framtiden.
- Medarbetare har kunskaper som chefer inte tänker på, säger Aron Larsson.
Förhoppningen är att de arbetsgrupper som ännu inte utsetts kommer att ha en annan sammansättning där också fler yrkeskategorier ingår.
- Allt går i ett rasande tempo, företaget har sagt att man vill ha öppenhet. Vi får väl testa och se, säger Aron Larsson.
Parallellt med utredningen om SR:s framtid pågår en risk- och konsekvensanalys av arbetsmiljön.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält