Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facket värnar public service när Sveriges Radio omdanas

Risken finns att medarbetarnas synpunkter inte hörs när framtidens SR tar form. Samtidigt står trovärdigheten på spel. Det anser Sifrepresentanter som deltar i utredningar om radions nya struktur.<br />
Publicerad
245 miljoner kronor ska frigöras för program. Samtidigt ska antalet fast anställda vara 1 500 år 2010, vilket är 400 färre än i dag. Neddragningen är tänkt att ske genom pensioneringar. Planerna blev kända i december. I sommar ska utredningen vara klar. Allt synas: publik, kanalstruktur, tablåer, outsourcing, produktionsprocesser, intern och extern produktion. Oron växer bland de anställda.
-Public service handlar om trovärdighet, i en förlängning står den på spel om det är produktionsbolag som ska göra de intressanta programmen och stå för kreativiteten, säger Sifrepresentanten Aron Larsson som befarar att radion kan förlora kompetens.
Redan nästa år kan fler produktioner komma att köpas in.
- Outsourcing blir ett hot mot de anställda. Luften går ur folk, det påverkar arbetsmiljön. Är det oro och dålig stämning söker sig inte folk till företaget, säger Aron Larsson.
Alla anställda har möjlighet att framföra sina synpunkter i det utredningsarbete som pågår.
- Risk finns för att många är så pressade att de inte orkar reagera, säger Aron Larsson.
Facket är kritiskt till att många chefer ingår i de arbetsgrupper som utreder framtiden.
- Medarbetare har kunskaper som chefer inte tänker på, säger Aron Larsson.
Förhoppningen är att de arbetsgrupper som ännu inte utsetts kommer att ha en annan sammansättning där också fler yrkeskategorier ingår.
- Allt går i ett rasande tempo, företaget har sagt att man vill ha öppenhet. Vi får väl testa och se, säger Aron Larsson.
Parallellt med utredningen om SR:s framtid pågår en risk- och konsekvensanalys av arbetsmiljön.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.