Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fransmännen protesterar mot längre arbetsvecka

För drygt fem år sedan infördes 35-timmars arbetsvecka i Frankrike. Nu är den för andra gången på väg att förlängas. Detta trots att 60-70 procent av fransmännen vill ha kvar den kortare arbetstiden.
Publicerad
När 35-timmarsveckan infördes sattes övertidstaket till 130 timmar per år. Efter ett och ett halvt år höjdes taket för privatanställda till 180 timmar. Men uppluckringen ledde inte till att fransmännen jobbade mer enligt Anna Hammargren på Sveriges ambassad i Paris:
- Många arbetsgivare drog sig för att förhandla om avtalen eftersom förhandlingarna varit så tuffa och tekniskt komplicerade.
Ändå har inte alla märkt av att arbetstiden kortats. Av cirka 24 miljoner yrkesverksamma fransmän arbetade drygt 10 miljoner den kortare veckan vid halvårsskiftet i fjol. Än är 35-timmars veckan inte helt genomförd, företag med färre än 20 anställda har fått dispens till 2008.
Frankrike och Italien är de länder som har kortast årsarbetstid i Europa enligt OECD. Till det kommer att pensionsåldern i Frankrike är 60 år, vilket innebär att många går redan vid 57-58 år. Företagarna har hävdat att få arbetade timmar lett till sjunkande produktivitet och ser fram emot att övertidstaket ska höjas till 220 timmar per år. Förutsättningen är att avtal träffas mellan arbetsgivare och fack. Veckoarbetstiden får dock inte vara längre än 48 timmar enligt EU:s arbetstidsdirektiv. Om reformen går igenom är förhoppningen att fler jobb ska skapas i ett land där arbetslösheten de senaste åren stigit till drygt tio procent.
- Arbetslösheten gick inte ned med 35-timmarsveckan. Varför är svårt att säga, men det kan bero på en stelbentare arbetsmarknad där inte är lika lätt att säga upp och korttidsanställa som Sverige, säger Anna Hammargren.
Nu är förhoppningen att en längre arbetsvecka ska skapa fler jobb.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.