Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fransmännen protesterar mot längre arbetsvecka

För drygt fem år sedan infördes 35-timmars arbetsvecka i Frankrike. Nu är den för andra gången på väg att förlängas. Detta trots att 60-70 procent av fransmännen vill ha kvar den kortare arbetstiden.
Publicerad
När 35-timmarsveckan infördes sattes övertidstaket till 130 timmar per år. Efter ett och ett halvt år höjdes taket för privatanställda till 180 timmar. Men uppluckringen ledde inte till att fransmännen jobbade mer enligt Anna Hammargren på Sveriges ambassad i Paris:
- Många arbetsgivare drog sig för att förhandla om avtalen eftersom förhandlingarna varit så tuffa och tekniskt komplicerade.
Ändå har inte alla märkt av att arbetstiden kortats. Av cirka 24 miljoner yrkesverksamma fransmän arbetade drygt 10 miljoner den kortare veckan vid halvårsskiftet i fjol. Än är 35-timmars veckan inte helt genomförd, företag med färre än 20 anställda har fått dispens till 2008.
Frankrike och Italien är de länder som har kortast årsarbetstid i Europa enligt OECD. Till det kommer att pensionsåldern i Frankrike är 60 år, vilket innebär att många går redan vid 57-58 år. Företagarna har hävdat att få arbetade timmar lett till sjunkande produktivitet och ser fram emot att övertidstaket ska höjas till 220 timmar per år. Förutsättningen är att avtal träffas mellan arbetsgivare och fack. Veckoarbetstiden får dock inte vara längre än 48 timmar enligt EU:s arbetstidsdirektiv. Om reformen går igenom är förhoppningen att fler jobb ska skapas i ett land där arbetslösheten de senaste åren stigit till drygt tio procent.
- Arbetslösheten gick inte ned med 35-timmarsveckan. Varför är svårt att säga, men det kan bero på en stelbentare arbetsmarknad där inte är lika lätt att säga upp och korttidsanställa som Sverige, säger Anna Hammargren.
Nu är förhoppningen att en längre arbetsvecka ska skapa fler jobb.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.