Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Utlandsfödda får lägre lön

En civilingenjör som är född i ett annat land tjänar i genomsnitt 9 000 mindre än sin kollega, född i Sverige, visar en undersökning som TCO gjort.<br />
Publicerad
Invandrade svenskar lönediskrimineras. Med hänsyn tagen till ålder, kön och utbildningsnivå kvarstår en skillnad på tusentals kronor för vissa yrkesgrupper. Allra värst är det bland civilingenjörer. Där tjänar den som är född i Sverige 9 363 kronor mer i månaden. Om man dessutom räknar med dem som är utbildade civilingenjörer, men som arbetar med annat ökar skillnaden till 15 864 kronor.
Men det främsta problemet för utlandsfödda är att över huvud taget komma in på arbetsmarknaden.
- Den absolut avgörande frågan är om man har eller inte har arbete, anser TCO:s ordförande Sture Nordh.
Han menar att facket borde få större inflytande i rekryteringsprocessen
- Jag är väl den enda nu levande personen som tror på planer, men man kan lika gärna kalla dem mål. Jag anser att man genom avtal kan upprätta mångfaldsplaner. Vi måste hitta förutsättningar att gynna minoriteter.
Paki Holvander är mångfaldskonsult i Norrtälje kommun, och har varit med och avidentifierat ansökningshandlingar för att öka utlandsföddas möjligheter att åtminstone komma på anställningsintervju.
- Det räcker inte med att anställa Sofia från Afrika som är rullstolsbunden och lesbisk och luta sig tillbaka och känna att "nu har vi mångfald, nu har vi täckt in det mesta och vi fick mycket för pengarna". Man måste se över befordringsprocessen också.
TCO:s undersökning ger henne rätt. Det är betydligt svårare för utlandsfödda svenskar att nå en chefsposition. Runt 6 procent av de inrikes födda som har lönearbete är chefer, medan cirka 1,5 procent av de utlandsfödda är det.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."