Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Distansarbete kom inte in i avtalen

Vad som gäller för den som arbetar på distans är fortfarande oklart. Sedan tre år finns det ett EU-avtal om distansarbete. Men än är inte villkoren inskrivna i Sifs avtal och i år ska genomförandet utvärderas.
Publicerad
- Det är ett misslyckande, säger Sifs ombudsman Tore Sellgren som förhandlade fram avtalet på Europanivå.
Jobbar man hemma är det oklart vilka regler som gäller för arbetsmiljö eller arbetstid. Om företaget ska säga upp personal kan man sitta extra löst. För att förstärka tryggheten för dem som distansarbetar tog EU:s fack och arbetsgivare fram ett avtal. Avtalet var unikt eftersom parterna tog fram det på frivillig väg genom förhandlingar, utan EU-direktiv. I Sverige hävdade facken att detta skulle leda till att villkoren för distansarbete skrevs in i avtalen. Men efter fjolårets avtalsrörelse är resultatet magert.
- Sifs uppfattning är att EU-avtalet inte är implementerat i avtalen, säger Sifs ombudsman Bo Hallberg.
Ingenting finns att läsa i avtalen om distansarbete. Däremot tas det upp i protokollen från förhandlingarna, men inte när det gäller Teknikarbetsgivarna som omfattar flest sifare. När det gäller livsmedelsbranschen och skogsindustrin har arbetsgrupper tillsatts. Inom Stål- och Metallförbundet uppmanas arbetsgivarna att skicka ut cirkulär. Inom IT-branschen ska information skickas ut som företagen ska beakta när avtal om distansarbete träffas med medarbetare.
- Det här visar på att parterna har intresse och förmåga att hantera frivilliga EU-avtal, säger Bo Hallberg.
I december ska resultatet av införandet rapporteras till de europeiska fack- och arbetsgivarorganisationerna. Samtidigt pågår införandet av ett EU-avtal om stress, också det framtaget av europeiska fack och arbetsgivare.
- Kommer inte det införas på ett tillfredsställande sätt kommer EU-kommissionen i framtiden att lagstifta i liknande frågor, säger Tore Sellgren.

CHRISTINA SWAHN




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.