Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Distansarbete kom inte in i avtalen

Vad som gäller för den som arbetar på distans är fortfarande oklart. Sedan tre år finns det ett EU-avtal om distansarbete. Men än är inte villkoren inskrivna i Sifs avtal och i år ska genomförandet utvärderas.
Publicerad
- Det är ett misslyckande, säger Sifs ombudsman Tore Sellgren som förhandlade fram avtalet på Europanivå.
Jobbar man hemma är det oklart vilka regler som gäller för arbetsmiljö eller arbetstid. Om företaget ska säga upp personal kan man sitta extra löst. För att förstärka tryggheten för dem som distansarbetar tog EU:s fack och arbetsgivare fram ett avtal. Avtalet var unikt eftersom parterna tog fram det på frivillig väg genom förhandlingar, utan EU-direktiv. I Sverige hävdade facken att detta skulle leda till att villkoren för distansarbete skrevs in i avtalen. Men efter fjolårets avtalsrörelse är resultatet magert.
- Sifs uppfattning är att EU-avtalet inte är implementerat i avtalen, säger Sifs ombudsman Bo Hallberg.
Ingenting finns att läsa i avtalen om distansarbete. Däremot tas det upp i protokollen från förhandlingarna, men inte när det gäller Teknikarbetsgivarna som omfattar flest sifare. När det gäller livsmedelsbranschen och skogsindustrin har arbetsgrupper tillsatts. Inom Stål- och Metallförbundet uppmanas arbetsgivarna att skicka ut cirkulär. Inom IT-branschen ska information skickas ut som företagen ska beakta när avtal om distansarbete träffas med medarbetare.
- Det här visar på att parterna har intresse och förmåga att hantera frivilliga EU-avtal, säger Bo Hallberg.
I december ska resultatet av införandet rapporteras till de europeiska fack- och arbetsgivarorganisationerna. Samtidigt pågår införandet av ett EU-avtal om stress, också det framtaget av europeiska fack och arbetsgivare.
- Kommer inte det införas på ett tillfredsställande sätt kommer EU-kommissionen i framtiden att lagstifta i liknande frågor, säger Tore Sellgren.

CHRISTINA SWAHN




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.