Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tvist om löneavtal i IT-branschen

Sif och arbetsgivarorganisationen Almega tolkar IT-avtalet på olika sätt. Facket hävdar att fördelningen av årets lönehöjningar ska ske per förhandlad enhet. Arbetsgivarna hävdar att lönerevisionen vid oenighet skall räknas företagsvis.<br />
Publicerad
Under fjolårets löneförhandlingar kontaktades Sif av ett antal klubbar. Oenighet rådde om hur löneförhöjningen skulle fördelas. Facket ansåg att resultatet skulle fördelas per klubb. IT-företaget EDS var av motsatt uppfattning och hävdade att avtalets 2,2 procent gällde för alla sex orter tillsammans eftersom företaget är en juridisk enhet.
Någon tvekan om tolkningen av avtalet finns inte enligt Göran Trogen, förbundsdirektör på Almega IT-företagen.
- Texten är tydlig. I avtalet står inget annat än företaget, det finns inte som i gamla avtal någon hänvisning till arbetsplats, säger Trogen.
För tre avtalsrörelser sedan reviderades IT-avtalet kraftigt.
- Tidigare hade avtalen en annan karaktär med potter, till dem fanns tillämpningsanvisningar där det stod att fördelningen i vissa fall skulle ske per arbetsplats. Våren 2004 ville Sif att vi skulle skriva in anvisningarna. Men vi sa nej, det här är en ny typ av avtal, säger Trogen. Nu stundar nya lokala förhandlingar om årets lönehöjningar.
- Det är solklart juridiskt att det är för företaget som helhet som lönen ska höjas genomsnittligt om parterna inte blir överens, inte per arbetsplats. Men att samla ihop lönehöjningen på 2,2 procent och lägga den på en enda arbetsplats är sällan god lönepolitik, säger Trogen.
Från Almega poängterar man att lönebildningen är lokal och sker utifrån ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, vilket kan ge olika lönehöjningar för olika arbetsplatser.

CHRISTINA SWAHN




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.