Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tvist om löneavtal i IT-branschen

Sif och arbetsgivarorganisationen Almega tolkar IT-avtalet på olika sätt. Facket hävdar att fördelningen av årets lönehöjningar ska ske per förhandlad enhet. Arbetsgivarna hävdar att lönerevisionen vid oenighet skall räknas företagsvis.<br />
Publicerad
Under fjolårets löneförhandlingar kontaktades Sif av ett antal klubbar. Oenighet rådde om hur löneförhöjningen skulle fördelas. Facket ansåg att resultatet skulle fördelas per klubb. IT-företaget EDS var av motsatt uppfattning och hävdade att avtalets 2,2 procent gällde för alla sex orter tillsammans eftersom företaget är en juridisk enhet.
Någon tvekan om tolkningen av avtalet finns inte enligt Göran Trogen, förbundsdirektör på Almega IT-företagen.
- Texten är tydlig. I avtalet står inget annat än företaget, det finns inte som i gamla avtal någon hänvisning till arbetsplats, säger Trogen.
För tre avtalsrörelser sedan reviderades IT-avtalet kraftigt.
- Tidigare hade avtalen en annan karaktär med potter, till dem fanns tillämpningsanvisningar där det stod att fördelningen i vissa fall skulle ske per arbetsplats. Våren 2004 ville Sif att vi skulle skriva in anvisningarna. Men vi sa nej, det här är en ny typ av avtal, säger Trogen. Nu stundar nya lokala förhandlingar om årets lönehöjningar.
- Det är solklart juridiskt att det är för företaget som helhet som lönen ska höjas genomsnittligt om parterna inte blir överens, inte per arbetsplats. Men att samla ihop lönehöjningen på 2,2 procent och lägga den på en enda arbetsplats är sällan god lönepolitik, säger Trogen.
Från Almega poängterar man att lönebildningen är lokal och sker utifrån ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, vilket kan ge olika lönehöjningar för olika arbetsplatser.

CHRISTINA SWAHN




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."