Ta ledigt upp till ett år och få en ersättning motsvarande 80 procent av arbetslöshetsersättningen. Förutsättningen är att det finns någon som är villig att vikariera.
Det låter som en enkel idé, men hanteringen av friåret är en jätteapparat. Ams räknar med att dess anställda kommer att tvingas ägna runt 15 procent av sin totala arbetstid åt att granska ansökningar och förmedla friårsplatser. Kostnaden för ersättningen till de friårslediga, 1,7 miljarder, ska dessutom tas från Ams ordinarie verksamhet.
I sämsta fall kan friåret leda till vad Ams generaldirektör Anders L Johansson kallar för en "undanträngningseffekt", att de jobb som blir lediga går till personer som inte har varit arbetslösa särskilt länge, medan de som är i störst behov av stöd blir utan.
Därför ska personer som varit arbetslösa längre än två år, arbetshandikappade och invandrare prioriteras när det gäller att få friårsvikariaten.
- Vi ska hålla hårt på det. Då kan friåret bli ett medel för att skapa sysselsättningsmöjligheter för våra prioriterade grupper. Fungerar det bra är det en vinn-vinnsituation, säger Anders L Johansson.
Någon siffra på hur stor andel av de lediga vikariaten som bör gå till de prioriterade grupperna vill inte Anders L Johansson uppge. I stället talar han om "en hög nivå". Tydligt är ändå att han anser att andelen ska vara högre än 50 procent.
Dit har man ännu inte nått. Hittills har 27 000 personer ansökt om friår. Av dessa har 2 000 beviljats. Cirka en tredjedel av vikariaten har gått till personer ur de prioriterade grupperna. Det är i slutänden arbetsgivaren som ska godkänna vikarien.
I förhållande till folkmängden är intresset störst i Norrbotten med nästan sex ansökningar per friårsplats, och Gotland med drygt fyra sökande per plats. Lägst är intresset i Stockholm med bara 1,3 sökande per plats.
Kvinnorna dominerar stort bland dem som söker. Ungefär hälften av alla sökande är över 50 år. En stor andel arbetar inom offentlig sektor, framför allt inom hälso- och sjukvård och skolan.

NIKLAS HALLSTEDT