Logo
Sök
Arkiv

IT-arbetsgivarna vill sänka ingångslöner

Konkurrensen från Indien gör att arbetsvillkoren måste ändras för IT-anställda i Sverige, enligt arbetsgivarorganisationen Almega ITA. Men fler jobb i Indien behöver inte betyda färre i Sverige.
Publicerad
Almega IT-företagens Arbetsgivarorganisation vill anpassa arbetsvillkoren inom IT-sektorn för att möta konkurrensen från Indien.
- Det handlar inte om en kollektiv sänkning utan om ökad lokal lönebildning, lönespridning och rörliga lönesystem, säger förbundsdirektör Göran Trogen.
Ett exempel på anpassning kan vara lägre ingångslöner, enligt Göran Trogen.
Indien har senare år gjort sig känt för bra och billiga IT-tjänster. Tidigare har främst industrin påverkats av konkurrens från låglöneländer, men nu kan det vara tjänstesektorns tur.
- Det är inte bara enklare jobb som call-centers utan hela skalan, även systemintegration, säger Göran Trogen.
Det blir allt lättare att flytta tjänster till låglöneländer tack vare internets utbredning och minskade telekostnader. Hittills har främst USA och Storbritannien flyttat kontorsarbete till Indien.
- Men nu går det fortare, via satellit, säger Göran Trogen.
Indien producerar 300 000 IT-ingenjörer varje år. Men kvalitén varierar. Hittills är det mest mindre kvalificerade uppgifter som har flyttats över.
Det är inte självklart att utbyggnaden av IT-sektorn i Indien behöver ge sämre arbetsvillkor i Sverige. Enligt amerikanska Institute for International Economics gör sjunkande priser att användandet av IT sprids och att företagen efterfrågar mer skräddarsydda program och tjänster. Svenska anställda vars uppgifter kan utföras billigare i Indien kan istället vidareutbildas till att utföra mer kvalificerade tjänster.
I USA befaras det inom några månader bli brist på arbetskraft inom IT-sektorn. Även i Sverige väntar en konjunkturuppgång. Enligt en undersökning från rekryteringsföretaget Intersearch har ökad omsättning lett till att över fyra av fem börsnoterade företag nyanställt under det senaste halvåret. Främst rör det sig om IT-specialister och annan högutbildad personal.

JÖRAN LINDEBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även