Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

A-kassorna vill ha tydligare rutiner för ifrågasättande av ersättning

Arbetsförmedlingen ifrågasatte i fjol 5 000 arbetslösas rätt till ersättning. A-kassorna talar om rättsosäkerhet. För att råda bot på det kräver de tydligare regler och mindre sekretess.
Publicerad
Riksrevisionen och Ams har tidigare riktat kritik mot a-kassorna. Nu tillbakavisas den av Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, i rapporten Ifrågasatt ersättningsrätt. Främst brister arbetsförmedlingen. Ofta är det oklart för a-kassorna varför arbetsförmedlingen ifrågasätter ersättningsrätten. Något som skapar rättsosäkerhet enligt a-kassorna.
- Det bör stå helt klart för den arbetslöse vad som krävs för att få ersättning, då skulle personen veta vad den har att hålla sig till, säger Inger Lindström, föreståndare för Sifs a-kassa och SO:s vice ordförande.
Arbetsförmedlingarnas ifrågasättanden ledde i fjol till sänkt eller indragen ersättning i 83 procent av fallen. I 17 procent vidtog inte kassorna någon åtgärd.
I fjol ifrågasattes var 73:e ersättningstagare hos Kommunals a-kassa. Att jämföra med var 213:e hos Sif och var 254:e hos Akademikernas a-kassa. Varför vissa ifrågasätts oftare än andra är dock inte utrett.
För att förbättra systemet föreslår kassorna att arbetsförmedlingens meddelanden om ifrågasatt ersättning blir tydligare, annars ökar risken för att sökanden inte behandlas lika.
Samtidigt kräver de att de handlingsplaner som upprättas på arbetsförmedlingen ska vara av hög kvalitet och att a-kassorna utan sekretessprövning får ta del av dem.
- Vi borde få möjlighet att ta ut uppgifter för att pröva om lämpliga jobb sökts, säger Inger Lindström.
Kassorna kräver att rutinerna för överklagan av arbetsförmedlingens avanmälan ska förändras och gå att överklaga hos länsarbetsnämnden. De kräver även mindre sekretess när någon byter a-kassa. A-kassorna vill ha stöd i lagen för att hålla inne ersättning under utredningstiden.
I fjol betalade landets 38 a-kassor ut 28,4 miljarder kronor i ersättning till knappt 574 280 personer.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.