Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unga utan jobb mår dåligt

Ökad arbetslöshet, fler tillfälliga anställningar och fler deltidsanställningar leder till ökad ohälsa bland unga, enligt en ny LO-rapport.
Publicerad
Svårast att få ett jobb har de som inte är födda i Sverige och som kommer från ett arbetarhem.
- Hög arbetslöshet gör att antalet som slås ut ökar, säger LO:s ungdomsombudsman Johan Ingelskog.
Sedan 1990 har antalet unga arbetslösa ökat kraftigt. När den på 1990-talet var hög bland unga kvinnor är den i dag hög bland unga män. Till det kommer stora regionala skillnader. Gävleborg har med 9,7 procent det största antalet arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år. Stockholm ligger lägst på 3,3 procent.
- En av de åtgärder som behövs är ett pendlingsstöd, från Gävleborg tar det högst en timme till Mälardalen, säger Johan Ingelskog.
LO vill också att antalet platser i aktivitetsgarantin ökar till 15 000 och att antalet platser på arbetsmarknadsutbildningar ökar till 25 000 per år.
Samtidigt pekar man på att antalet tillfälliga anställningar ökat markant de senaste tio åren och då särskilt bland unga kvinnor.
- Det är en mytbildning att unga vill ha lösa anställningsformer. Våra undersökningar visar att 90 procent vill ha fast anställning, säger Johan Ingelskog.
Även antalet unga med deltidsanställningar visar en tydlig ökning.
- Två tredjedelar av dem som har deltid vill ha heltid. Deltid gör att unga kvinnor halkar efter i lönestatistiken. Vem vågar bilda familj och skaffa barn när man har en otrygg anställning? säger Johan Ingelskog.
Ungas situation på arbetsmarknaden avspeglas enligt LO i ohälsotalen som stiger mest bland unga kvinnor.
- De är otrygga på jobbet, känner sig stressade men har svårt att driva arbetsmiljöfrågorna. De blir trötta och slitna för att de inte vågar ta rast när de har en projektanställning, säger Johan Ingelskog och syftar på Riksförsäkringsverkets undersökning utifrån vilken det hävdats att unga sjukskriver sig för att de är trötta.
För att förändra situationen vill LO ha förbättrade yrkesförberedande program och att kommunerna tar ett större ansvar för ungdomar till dess att de fyllt 20.

CHRISTINA SWAHN













Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.