Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fri arbetstid ger fler utbrända

En ny studie visar att 28 procent av dem som själva styr när och var de ska arbeta har blivit utbrända någon gång under de senaste två åren. Orsaken är att man ofta åtar sig fler arbetsuppgifter.<br />
Publicerad
Ökad flexibilitet har blivit ett mantra i svenskt näringsliv. Men myntet har en baksida, visar en undersökning som företaget Brandscript Ltd gjort på uppdrag av två företag och en intresseorganisation, och som redogörs för på DN debatt.
Ungefär en halv miljon anställda har i dag möjlighet att utföra arbetsuppgifter utanför arbetsplatsen även på andra tider än ordinarie arbetstid. Det motsvarar mellan 12 och 18 procent av tjänstemännen. I undersökningen har man intervjuat tusen personer i den gruppen.
Resultatet visar att de som kan arbeta flexibelt jobbar i snitt 56 timmar i veckan. Bland dem som jobbar övertid ibland och någon gång tar med sig jobbet hem jobbar man runt 42 timmar i veckan. Bara de som har en reglerad arbetssituation jobbar 38 timmar i veckan.
Trots att de så kallade flexarbetarna jobbar mest upplever de störst tidsbrist. Orsaken är att de ofta åtar sig att göra mer än de gjorde när de inte själva styrde över arbetstiden. Trots att de har utfört sina arbetsuppgifter utanför ordinarie arbetstid tar man inte ut det i ledig tid, eftersom det skulle orsaka irritation bland arbetskamraterna.
Till följd av detta har 28 procent av flexarbetarna fått diagnosen utbrändhet eller stressrelaterad sjukdom någon gång de senaste två åren.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.