Logo
Sök
Arkiv

"Arbetslösa håller inflationen i schack"

Är det meningsfullt för arbetslösa att söka jobb i en ekonomi som nästan inte skapar några nya jobb? Sandro Scocco, chefsekonom vid AMS, förklarade varför på ett TCO-seminarium i dag.
Publicerad
Den öppna arbetslösheten är just nu sex procent. 363 000 personer var utan jobb förra veckan. Sysselsättningen sjunker trots att konjunkturen vänt och tillväxten spås öka. Åtskilliga jobb flyttar utomlands. Många långtidsarbetslösa har sökt hundratals jobb utan att kallas till en enda anställningsintervju.
- Även i en ekonomi där inga nya jobb skapas finns det massor av lediga jobb på grund av byten. 700 000 arbetsbyten sker på ett år. Det är jobb som också de arbetslösa kan söka, sa Sandro Scocco.
- Med kanske hundra sökande per jobb uppnås dessutom en annan effekt. Lönerna pressas ner. Då behöver inte Riksbanken hålla igen med räntan utan kan gasa på, vilket på sikt kan ge ökad sysselsättning.
TCO:s chefsekonom Roland Spånt, Irene Wennemo, chef för LO:s näringspolitiska enhet, och statssekreterare Jens Henriksson på finansdepartementet var överens med Sandro Scocco om att det är fel att skuldbelägga de arbetslösa. De sågade alla Arbetslivsinstitutets förslag om att arbetslösa som aktivt söker jobb borde få högre a-kassa än de mer passiva.
Låg efterfrågan ansågs vara en orsak till att antalet arbetstillfällen i Sverige för närvarande inte är större än 3,5 miljoner.
- Jobben är inget nollsummespel. De hänger ihop med tillväxten. 40 000 fler människor i arbete skulle generera över 20 miljarder kronor ytterligare till reformer, sa Jens Henriksson.
Roland Spånt hävdade att Riksbankens höga räntor kostat 20 000 jobb.
- I dag kan vi inte kräva ytterligare sänkningar av banken, men de får inte höja räntan.
Fackets och regeringens långsiktiga mål är full sysselsättning. Men Sandro Scocco menade att det behövs en viss arbetslöshet för att disciplinera ekonomin och hålla inflationen i schack. Roland Spånt ansåg att cirka två procent kunde vara en rimlig nivå. Inte ens statssekreterare Jens Henriksson trodde att den öppna arbetslöshet skulle vara nere på fyra procent till valet 2006.
Seminariet på TCO i Stockholm lyfte fram flera ekonomiska faktorer som borgar för en uppgång i sysselsättningen: bolagens positiva kvartalsrapporter, överskottet i bytesbalansen och Sveriges höga produktivitet.

BJÖRN ÖIJER




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även