Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sifmedlem kräver nära en miljon för utebliven lön

I flera år har han bara fått ut en del av sin lön. Dessutom krävs han på tidigare utbetalda pengar. Nu stämmer Sif arbetsgivaren, Plymovent, i Arbetsdomstolen, AD.<br />
Publicerad
Sifmedlemmen var fram till 1996 chef i ett av ventilationskoncernen Plymovents dotterbolag, i USA. När han erbjöds ett chefsjobb i det svenska bolaget krävde han och fick en lön vars nivå den svenske vd:n, enligt Sifmedlemmen, inte ville avslöja för den svenska företagsledningen. Därför skrevs ett avtal som innebar att mannen skulle få en lön på 30 000 kronor i månaden från det svenska bolaget plus 1 000 pund per månad från det helägda engelska dotterbolaget Plymovent Ltd.
Men i oktober -99 kom inte längre några pengar från England. I samma veva fick Sifmedlemmen ett brev från den engelske revisorn som påstod att han nu inte hade rätt till de 1 000 punden då han avgått som "Director" i det engelska bolaget. Han krävdes också på en återbetalning av tidigare utbetalad lön. Enligt revisorn hade den svenske vd:n beordrat honom att skriva brevet.
Sifmedlemmen har inte betalat tillbaka några pengar och fortsatt ifrågasatt varför pengarna uteblivit men ändå tålmodigt väntat på att saken skulle ordna sig.
- Han har kontinuerligt påtalat det här men, av lojalitet med bolagen som haft en ansträngd ekonomi vid flera tillfällen, fortsatt att vänta, förklarar Sifs jurist Hanna Björknäs.
Först förra sommaren fick Sif kännedom om saken. Sedan dess har man resultatlöst förhandlat med arbetsgivaren och en stämning är nu inlämnad till AD. Om Sif vinner målet kan Plymovent få betala tillbaka den uteblivna lönen, med ränta nu motsvarande nära en miljon kronor. I första hand krävs både det svenska och engelska bolaget solidariskt på pengarna.

ANITA TÄPP








Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.