Där det finns representanter från facket i styrelsen saknas tydliga riktlinjer för hur de ska agera.
- Facket tappar terräng, säger företagsekonomen Klas Levinson på Arbetslivsinstitutet som också studerat fackets medverkan i företagens beslutsprocesser.
- Om man jämför med våra siffror från 1996 är de fackliga representanterna mer passiva i dag. Dessutom är allt färre av de yngre företagsledarna positiva till samarbete med de anställda. En orsak kan vara att utbildningarna, till exempel på Handels, i allt för liten grad handlar om samarbetet med de anställda.
Fackklubbarna får tillsätta minst två personer i styrelsen i företag med mer än 25 anställda. Men bara fyra av de tio tillfrågade fackliga styrelserepresentanterna i Rapports studie hade någon gång reserverat sig mot ett beslut. När det gäller personalneddragningar hade bara två av tio reserverat sig.
- De anställdas passivitet i beslutsprocesserna kan också bero på att de kommer in senare, när styrelsen är närmare ett beslut, vilket gör det svårare att påverka, förklarar Klas Levinson.
- Dessutom tycks även de fackligas kunskaper ha blivit sämre. Det finns ingen central utbildning i medbestämmande längre och förbunden har inte alltid egna utbildningar. Fackets representanter kanske också får för litet stöd i sitt agerande. Att sitta isolerad i viktiga frågor är inte lätt.

ANNA HAMMARBÄCK