- För oss är det självklart att alla sektorer ska få delta i friåret, men man ska kombinera det med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 50 procent av platserna bör gå till att uppnå regionala eller kommunala arbetsmarknadspolitiska mål, säger partiets friårsspecialist Yvonne Ruwaida.
Det kan exempelvis handla om att prioritera långtidsarbetslösa, ungdomar eller personer med utomnordiskt ursprung.
I den utvärdering av försöket med friår som Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, nyligen presenterade framgick att 42 procent av dem som fick jobb tack vare att andra tog friår hade varit arbetslösa mindre än två veckor. Bara tio procent av de lediga platserna gick till långtidsarbetslösa.
Nästa år kommer det finnas 12 000 friårsplatser i hela landet. I upp till ett år kan en anställd ha ledigt och ändå få 85 procent av a-kasseersättningen. Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand tror att det kan bli svårt att få platserna att räcka till, men menar att på sikt ska alla med behov av friår få möjligheten.
- Vi ser friåret som en möjlighet för människor som är på väg in i väggen att få en paus. Orkar de jobba ett år längre är det direkt samhällsekonomiskt lönsamt.
NIKLAS HALLSTEDT