Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Miljöpartiet vill ha tydligare regler för friåret

Nästa år införs friåret i hela landet. Då vill miljöpartiet att hälften av jobben som blir lediga ska gå till grupper med särskilda svårigheter att få jobb.
Publicerad
Försöket med friår har pågått i tolv kommuner sedan två år. Miljöpartiet, som är ett av de partier som drivit fram friåret, har undersökt hur arbetsförmedlarna i de tolv kommunerna upplever försöket. Enligt miljöpartiet är arbetsförmedlarna samstämmigt positiva till friåret, däremot efterlyser de tydligare riktlinjer för hur de lediga platserna ska fördelas. För att få delta i försöket har det bara krävts att man varit inskriven på arbetsförmedlingen.
- För oss är det självklart att alla sektorer ska få delta i friåret, men man ska kombinera det med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 50 procent av platserna bör gå till att uppnå regionala eller kommunala arbetsmarknadspolitiska mål, säger partiets friårsspecialist Yvonne Ruwaida.
Det kan exempelvis handla om att prioritera långtidsarbetslösa, ungdomar eller personer med utomnordiskt ursprung.
I den utvärdering av försöket med friår som Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, nyligen presenterade framgick att 42 procent av dem som fick jobb tack vare att andra tog friår hade varit arbetslösa mindre än två veckor. Bara tio procent av de lediga platserna gick till långtidsarbetslösa.
Nästa år kommer det finnas 12 000 friårsplatser i hela landet. I upp till ett år kan en anställd ha ledigt och ändå få 85 procent av a-kasseersättningen. Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand tror att det kan bli svårt att få platserna att räcka till, men menar att på sikt ska alla med behov av friår få möjligheten.
- Vi ser friåret som en möjlighet för människor som är på väg in i väggen att få en paus. Orkar de jobba ett år längre är det direkt samhällsekonomiskt lönsamt.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.