Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Län och a-kassa avgör om arbetslös får ersättning

Arbetsförmedlingens uppgift är inte bara att lotsa arbetslösa till nya jobb. Arbetsförmedlaren ska också ifrågasätta rätten till a-kasseersättning. Men hur ofta det sker skiftar mellan olika län. Och om ersättningen sätts ner beror på vilken a-kassa den arbetslöse är med i, visar en rapport.
Publicerad
Arbetslösas rätt till a-kasseersättning ifrågasätts allt oftare av arbetsförmedlingarna. Det kan ske om den arbetslöse inte söker ett anvisat jobb, tackar nej till ett jobb eller ett program. Tuffast är arbetsförmedlarna i Kalmar, Värmland, Västernorrland och Norrbotten. Minst tuffa är de i Halland, Blekinge och Gotland.
Rätten till ersättning ifrågasätts oftare för män än för kvinnor, konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.
Om arbetsförmedlingens ifrågasättande leder till nedsatt eller indragen ersättning beror på vilken a-kassa man tillhör. Av de 17 a-kassor som fått mer än 100 meddelanden om ifrågasatt ersättning har fem fattat beslut om åtgärder i 70 procent av fallen. Sifs i 54 procent av fallen. Men Inger Lindström som är chef för Sifs a-kassa ifrågasätter IAF:s sätt att räkna. Skälet är att IAF räknar in även de som a-kassan lämnat utan åtgärd. Det kan vara personer som fått jobb, börjat studera eller deltar i program och därför inte får a-kasseersättning.
- Det säger inget om kassans sanktionsgrad. Av de beslut som vi har fattat har 70 procent lett till nedsatt ersättning eller att personen inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande, säger Inger Lindström.
Om skillnaden i sanktioner mellan a-kassorna består anser IAF att det finns anledning att misstänka att a-kassorna tillämpar reglerna olika. Inger Lindström anser att det handlar om bedömningsfrågor och hänvisar till en utredning som Arbetslöshetskassornas Samorganisation genomför.
- Skillnaderna kan bero på att arbetsförmedlingarna skickar ifrågasättanden i högre utsträckning för vissa yrkesgrupper, säger hon.
Av de arbetslösa som förbrukar en hel ersättningsperiod förlängs den oftast för Alfa-kassans medlemmar och för Akademikernas. För sifarna och HTF:arna förlängs den i 40 procent av fallen.
- De som får en förlängd period uppfyller inte kriterierna för aktivitetsgarantin utan bedöms ha en snar möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden, säger Inger Lindström.
I fjol fick totalt 578 000 personer ersättning från a-kassorna, det kan jämföras med 547 000 personer året innan. I fjol ifrågasattes ersättningsrätten i 5 243 fall jämfört med 4 035 fall året innan. Ökningen har fortsatt under första kvartalet 2004.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.