Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Europaparlamentet stöder facket i arbetstidsfrågan

Arbetsgivarnas möjlighet att göra undantag från EU:s arbetstidsdirektiv ska stegvis tas bort. Det anser Europaparlamentet som därmed är inne på samma linje som facket.
Publicerad
EU-kommissionen anser att möjligheten till undantag från arbetstidsdirektivet har missbrukats. Därför pågår ett samråd mellan arbetsmarknadens parter om förändringar. Hittills har facket varit kritiskt till att kommissionen inte gett konkreta förslag.
Men fackets linje fick stöd i en omröstning i Europaparlamentet, då man enades om att arbetsgivare inte ska kunna göra undantag genom enskilda avtal. Möjligheten ska avskaffas stegvis och så snart som möjligt. Kommissionen uppmanas att vidta åtgärder mot missbruk.
Undantag från arbetstidsdirektivet ska däremot kunna ske genom kollektivavtal, rapporterar fackens Brysselkontor.
Det är viktigt att visa att EU:s medlemsländer inte ska konkurrera med varandra genom att äventyra arbetstagarnas hälsa och säkerhet, framhåller Europaparlamentarikern Jan Andersson (s) i en kommentar.
Syftet med arbetstidsdirektivet är att ge anställda ett skydd. Därför ska veckoarbetstiden vara max 48 timmar i genomsnitt, dygnsvilan minst 11 timmar, nattarbete högst 8 timmar per dygn och alla ska ha rätt till raster och 4 veckors semester.
Storbritannien har fått tillåtelse att göra undantag från direktivet genom uppgörelser mellan arbetsgivaren och den enskilde. Resultatet är att arbetssökande tvingats acceptera mer än 48 timmars arbetsvecka för att få jobbet. Andra länder där undantag gjorts, eller är på väg att göras, är Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Luxemburg.
På torsdagen meddelades att miljökommissionären Margot Wallström (s) tillfälligt tar över som kommissionär för sysselsättning och sociala frågor. Skälet är att den grekiska kommissionären Anna Diamantopoulou lämnar posten för att ställa upp i det grekiska parlamentsvalet.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.