I december 2001 varslade de tyska ägarna Continental sina nästan 800 anställda vid den småländska däckfabriken. Facket stod maktlöst.
- Fabriken var inte olönsam eller omodern, men det tog inte Continental hänsyn till, säger Industrifackets ordförande Leif Ohlsson.
- Hela attityden från Continentals representanter i Gislaved var arrogant. Vi upplevde processen som ett spel från företaget för att ta sig igenom regelverket med löntagarkonsulter och mbl. De mbl-förhandlade på två timmar och brydde sig inte om löntagarkonsultens rapport.
Nu lägger LO fram en strategi för hur framtida nedläggningar ska mötas. Bland annat kräver man att de företag som omfattas av europeiska företagsråd ska ha en löntagarkonsult knuten till sig. Löntagarkonsulten hjälper facket att skärskåda ekonomiska redovisningar och göra egna bedömningar av läget. Via Europafacket kräver man också långsiktiga strategier för kompetensutveckling och minimiregler som alla länder måste följa för hur omstruktureringar ska skötas. Ytterligare ett krav är att varselreglerna ska skärpas, bland annat vill man att varseltiden ska fördubblas från sex till tolv månader om företaget är dominerande på orten eller om många anställda berörs.
Däremot vill LO inte medverka till att det ska bli dyrare att lägga ned företag, ett krav som hördes i samband med stängningen i Gislaved. En sådan förändring skulle leda till att företag drog sig för att etablera sig i Sverige, anser LO.
LO ställer också krav på bättre insatser från samhällets sida när nedläggningen är ett faktum. Målsättningen ska vara att alla som blir uppsagda ska ha ett nytt arbete eller en arbetsmarknadsåtgärd att gå till.
Enligt Leif Ohlsson är nästan 300 av de tidigare anställda på Continental arbetslösa i dag.

NIKLAS HALLSTEDT