Förhandlingarna om frihandel slutade med kollaps. En stor klyfta blottades mellan G22, världens fattigaste länder, EU och USA.
- Den jordbrukspolitik som G22 förespråkar ligger nära vår ståndpunkt om mindre subventioner, säger Bengt Nörby och konstaterar att medlemskapet i EU är på gott och ont.
En lösning av jordbruksfrågorna anses nödvändig, annars kommer inte någonting att hända. Men att komma vidare är svårt. Både USA och EU subventionerar jordbruket. Något som gör det omöjligt för de fattigaste länderna att konkurrera och väcker deras misstroende mot frihandeln.
- Det handlar om solidaritet och empati, det kommer man inte runt. Strukturerna kan ha betydelse, men är inte avgörande, säger Bengt Nörby.
Tidsaspekten framhåller han som ett av flera skäl till sammanbrottet. Att 146 länder och 8 000 deltagare nästa sista dagen ska enas om ett dokument fungerar uppenbarligen inte. Nu väntar en diskussion om WTO:s struktur och om den kan kopplas till FN.
ICFTU, Fria fackföreningsinternationalen, arbetar för samverkan mellan WTO och FN:s arbetslivsorgan ILO. Syftet är att ILO:s syn på mänskliga rättigheter, demokrati och fackliga rättigheter ska genomsyra WTO. Men trots ICFTU:s krav kom de här frågorna aldrig upp på bordet.
- Det är tragiskt, om man anser att handel kan ha konsekvenser för utvecklingen, säger Bengt Nörby som tror att det internationella fackliga arbetet intensifieras för att knyta samman ILO och WTO.
TCO och LO ska rådgöra hur de ska gå vidare, samtidigt finns planer på att via Utrikesdepartementet närma sig Brasilien, som tillhör G22-länderna.

CHRISTINA SWAHN