Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Mera pengar till arbetsmiljön

Sif fortsätter satsningen på arbetsmiljön efter en extern utvärdering av det senaste årets företagsbesök. Fem miljoner kronor i utökade statsbidrag gör att regionala arbetsmiljöombud kan följa upp projektet.
Publicerad
Det i våras avslutade projektet "Medlemskontakt i småföretag" visar att det mesta återstår att göra för att få igång systematiskt arbetsmiljöarbete i företagen. Sif hade anställt 28 regionala arbetsmiljöombud, som besökte 3 580 företag och fann att vartannat bryter mot arbetsmiljölagen. Projektet har nu utvärderats av IVL Svenska Miljöinstitutet, som konstaterar att högst tio procent av företagen förbättrat arbetsmiljön efter besöket.
Av de personer som intervjuats ett halvår efteråt minns över hälften knappt att arbetsplatsen haft något besök av Sif. Besöken varade från en kvart till tre timmar. Den positiva effekten klingar snabbt av, vilket motiverar fortsatta insatser.
Sifs andel av bidragen till fackliga regionala arbetsmiljöombud har ökat med fem miljoner per år. Förbundsstyrelsen har beslutat att förskottera dessa pengar så att den uppsökande verksamheten i småföretag kan utvidgas (målet var 9 000 företag) och att uppföljningar kan göras där arbetsmiljöombud redan hälsat på. Det ökade bidraget motsvarar 6-7 tjänster, men exakt antal avgörs i förhandlingar.
Trots begränsade effekter i attitydförändringar och konkreta förbättringar av arbetsmiljön ger IVL:s utvärdering gott betyg åt Sifprojektet: väl planerat och genomfört, professionell ledning och ett första steg på en lång väg mot "märkbara och mätbara förbättringar av medlemmarnas arbetsmiljö".
Som ett mycket lyckat resultat bedömer IVL Sifs rekrytering av 1 154 arbetsmiljö- och arbetsplatsombud i företagen. Där överträffades målet 1 000 ombud.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland