Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Demokrati på jobbet - bra för folkhälsan

- Anställdas brist på kontroll och inflytande ökar risken för långtidssjukskrivning med cirka 30 procent, säger professor Töres Theorell, chef för Institutet för psykosocial medicin.
Publicerad
Töres Theorell har på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut skrivit en bok om inflytande och delaktighet på arbetsplatsen. Han hävdar att möjligheten att påverka sin arbetssituation skyddar mot ohälsa och är ett sätt att få ner de långa sjukskrivningarna.
Efter arbetslivets demokratisering på 70- och 80-talet har de anställdas upplevelse av att kunna påverka arbetsvillkoren försämrats under senare delen av 90-talet. Detta är, enligt Theorell, tydligast inom kommuner och landsting men gäller även för män inom industrin. Under samma tid har stressen ökat i form av högre krav från arbetsgivarna.
- Risken för hjärtinfarkt ökar hos folk som förlorar kontrollen över arbetsuppgifterna eller har höga krav på sig utan något verkligt inflytande.
Den ideala situationen är en arbetsplats där man har "rimliga krav, bra socialt stöd och ett bra beslutsutrymme för de anställda".
En av de undersökningar Töres Theorell hänvisar till är Stora Ensos enkät bland 35 000 anställda i olika länder. De fick frågan hur man löser konflikter på arbetsplatsen: genom dialog, chefen bestämmer eller inget alls görs åt saken.
- Att inte lösa problemen ger mest stress och sjukfrånvaro. Dialog ger minst stress. Sverige är det ledande landet i att använda demokrati och det land där det är minst vanligt att chefen bestämmer.
För att delaktighet ska fungera måste det dock till en bra struktur för dialogen och ett stöd från arbetskamrater och chef.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.