Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Demokrati på jobbet - bra för folkhälsan

- Anställdas brist på kontroll och inflytande ökar risken för långtidssjukskrivning med cirka 30 procent, säger professor Töres Theorell, chef för Institutet för psykosocial medicin.
Publicerad
Töres Theorell har på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut skrivit en bok om inflytande och delaktighet på arbetsplatsen. Han hävdar att möjligheten att påverka sin arbetssituation skyddar mot ohälsa och är ett sätt att få ner de långa sjukskrivningarna.
Efter arbetslivets demokratisering på 70- och 80-talet har de anställdas upplevelse av att kunna påverka arbetsvillkoren försämrats under senare delen av 90-talet. Detta är, enligt Theorell, tydligast inom kommuner och landsting men gäller även för män inom industrin. Under samma tid har stressen ökat i form av högre krav från arbetsgivarna.
- Risken för hjärtinfarkt ökar hos folk som förlorar kontrollen över arbetsuppgifterna eller har höga krav på sig utan något verkligt inflytande.
Den ideala situationen är en arbetsplats där man har "rimliga krav, bra socialt stöd och ett bra beslutsutrymme för de anställda".
En av de undersökningar Töres Theorell hänvisar till är Stora Ensos enkät bland 35 000 anställda i olika länder. De fick frågan hur man löser konflikter på arbetsplatsen: genom dialog, chefen bestämmer eller inget alls görs åt saken.
- Att inte lösa problemen ger mest stress och sjukfrånvaro. Dialog ger minst stress. Sverige är det ledande landet i att använda demokrati och det land där det är minst vanligt att chefen bestämmer.
För att delaktighet ska fungera måste det dock till en bra struktur för dialogen och ett stöd från arbetskamrater och chef.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.