Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppsagda måste agera för att få rätt till återanställning

För att uppsagda ska ha förtur till nytt jobb gäller att de aktivt kräver det. Men många missar det och därmed möjligheten till anställning.
Publicerad
- Sif kontaktas kontinuerligt av folk som missar återanställning. Det gäller att läsa det finstilta på uppsägningshandlingen, säger Sifs ombudsman C-G Hjort.
När beskedet ges om uppsägning på grund av arbetsbrist används ofta en blankett där arbetsgivaren kan kryssa i om företrädesrätt till lediga jobb på företaget gäller. För att rätten ska gälla måste den uppsagde göra anspråk på rätten hos handläggaren på företaget. Rätten till lediga tjänster gäller då från den dagen, under uppsägningstiden samt ytterligare nio månader.
- Man måste åberopa den genast. För varje dag som går har arbetsgivaren chansen att anställa någon annan utan att tänka på den som sagts upp, säger C-G Hjort.
Men saken kan komma i ett annat läge om blanketten inte används.
- Om uppsägningsbeskedet saknar texten om att man har företrädesrätt och besvärshänvisningar saknas gör arbetsgivaren fel och då har man företrädesrätt, säger C-G Hjort.
I det fallet gäller företrädesrätten från den dagen som uppsägningen delats ut. Det innebär dock inte att man får jobbet, däremot kan företaget tvingas betala skadestånd.
Så var fallet för en kvinna på ett Göteborgsföretag där en avtalsturlista träffades. Det uppsägningsbesked hon fått var en hänvisning till avtalsturlistan. När hon fick klart för sig att någon annan fått ett ledigt jobb kontaktade hon facket.
- Eftersom det saknades besvärshänvisning kunde vi hävda att hennes företrädesrätt gällde trots att hon formellt inte gjort anspråk på den. Företaget betalade skadestånd, säger C-G Hjort.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.