Det absolut vanligaste skälet till att inte ta ett fackligt uppdrag är att man har för mycket att göra på fritiden. Ändå är det fler som är bredda att engagera sig. Av dem som inte har ett fackligt uppdrag var det 3 procent som 1993 var villiga att ta ett jämfört med 10 procent 2002. Men den stora majoriteten som inte vill ta några uppdrag är i stort sett oförändrad.
Under samma period har deltagandet i fackliga möten minskat med 22 procent. De som ofta går på möten gör det i samma utsträckning. Antalet som yttrat sig har också minskat.
Fler än tidigare uppger att det finns ett lokalt fack på arbetsplatsen men färre känner någon facklig representant. För att påverka eller få information tog nästan hälften i fjol kontakt med facket, trots att de själva inte var aktiva. Inom Sif har det fackliga intresset bland dem som inte är aktiva ökat från 55 till 59 procent de senaste tio åren. Andelen fackligt ointresserade har varit relativ konstant under samma period.
Enligt LO:s undersökning, som bygger på SCB:s intervjuer med 7 000 personer våren 2002, läste i fjol 23 procent större delen av innehållet i Siftidningen, vilket kan jämföras med 25 procent för tio år sedan. Fler läser större delen av innehållet samtidigt som färre bara bläddrar i den. Men andelen som inte läser tidningen har ökat från 4 till 8 procent. Vad det gäller TCO är det de fackligt aktiva som läser tidningen flitigast.
Samtidigt visar siffror från Orvesto Konsument att Siftidningen aldrig haft så många läsare som första kvartalet i år då Siftidningen hade 357 000 läsare, vilket kan jämföras med 328 000 under motsvarande period 2002 och 317 000 året dessförinnan.

CHRISTINA SWAHN