Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Man måste kunna visa chefen vad man har på skärmen"

Många företag anser att privatsurfande inte är tillåtet. Möjligtvis i undantagsfall och om det inte stör arbetet. Sifklubbarna håller med.
Publicerad
Surfande på arbetstid är inget som företagen uppmuntrar men det krävs en hel del för att bli uppsagd. Ingen av de tillfrågade Sifklubbarna på företagen har varit med om att en anställd har blivit uppsagd för att ha använt Internet för privat bruk, däremot har varningar utdelats.
- Ericsson är rätt snälla, de har en vid tolkning av policyn. Om uppsägning skulle ske följer företaget arbetsrättens regler, säger Karin Åberg, andre vice ordförande i Sifs koncernfack.
Ericsson har en Internetpolicy som Sif har varit med och tagit fram. Skäl till uppsägning kan vara om de anställda är inne och surfar på sidor som exempelvis barnporr. Annars är det tillåtet att använda Internet för privat bruk i begränsad skala.
- Har man inget uppdrag är det okej. Det handlar om att kunna förkovra sig, säger Ove Strömberg, ordförande i Sifs koncernfacket på WM-data.
Grundsynen är att man ska jobba och inte använda nätet för privat bruk. Om det finns någon skriftlig policy vet inte Ove Strömberg men på internwebben har de anställda blivit informerade om att privat surfande inte ska förekomma.
- Det privata får inte inkräkta på arbetet men så länge det inte stör verksamheten är det okej, men det ingår inte i kärnverksamheten att surfa på porrsajter så att säga, säger Sifs klubbordförande Christer Nilsson på Tieto Enator i Lund.
Företaget har gått ut med information till sina anställda via e-post om vad som anses vara okej sidor att vara inne på. Någon skriftlig policy kan inte Christer Nilsson hitta och han anser att de anställda också kan skaffa sig information som de behöver i jobbet via Internet.
- Om det är något omoraliskt ska en varning delas ut och om det är något olagligt står vi inte bakom det. Sifklubben försvarar inte någon som håller på med barnporr, säger Erik Geijer Sifordförande på Ericsson Micro Components AB.
När det gäller privata ärenden tycker han att man måste ha en moralisk balans i det man gör. Om de anställda använder Internet privat någon enstaka gång gör inget och att man sköter sitt jobb är förutsättningen.
- Man måste fråga sig om man kan visa chefen det man har på skärmen. Kan man inte det, vet man förmodligen att det är fel.
Det finns ingen skriven policy men företaget gör regelbundna loggningar. Två varningar har delats ut men enligt datafolket går det inte säkert att bevisa att det är en viss person som har tagit upp sidan. Det måste finnas andra bevis. Som att en anställd har sparat ner information på hårddisken eller att någon har visat en annan anställd något på sin skärm.

ANNIKA SUHAJEK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."