Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konkurs dyr för IT-anställda

Trots att de anställda tog tjänstledigt under sommaren, gick med på sänkta löner och lägre pensionsinbetalningar har LNJ IT Konsult och Modul 1 Quality Solution begärts i konkurs.
Publicerad
- Det här är vad vi varnar för i vår rådgivning. Vi har aldrig sett att de här åtgärderna hjälper ett företag. Lägre lön ger lägre a-kassa och lägre pension, säger Lovisa Stenkvist Hammarbäck, ombudsman på Sif.
När Modul 1 informerade om att dotterbolagen begärts i konkurs blev de 150 anställda både förvånade och förvirrade. Under våren köpte Modul 1 ett bolag av Askus och sedan dess har det stått Modul 1 Utvecklings AB på lönebeskeden.
- Vi visste inte om att vi var anställda av LNJ IT Konsult AB, säger Putte Samuelsson, konsult på företaget.
Bland personalen är besvikelsen stor. I våras försökte ledningen förmå dem som tog ut fem veckors semester att ta ytterligare tjänstledigt med halv lön.
- Sedan infördes generella lönesänkningar på 7,5 procent, men i och med konkursen gäller inte de inte längre, säger Putte Samuelsson.
Det finns olika uppfattningar om vilka bolag som omfattades.
Av de anställda gick 86 procent med på lönesänkning. Samtidigt minskas pensionsinbetalningarna för vissa anställda.
Det senaste året har cirka 100 uppgörelser träffats om avgångsvederlag, enligt Modul 1:s VD Lars Lindtorp.
- Vi har alltid fått köpa ut folk och det är dyrt. Cirka 100 stycken har fått uppsägningstiden och relativt mycket mer därtill.
Något alternativ till konkurs fanns inte enligt VD:n.
- Varsel var inte möjligt. Facken vill inte upprätta avtalsturlistor. Det fanns inte pengar i systemet att köpa ut folk, säger han.
De anställda som är kvar förlorar.
-Vi fick sparken för sent, säger Putte Samuelsson.
I och med att bolaget begärs i konkurs omfattas de anställda av den statliga lönegarantin som uppgår till 100 000 kronor. Samtidigt ersätts avtalet av lagen om anställningsskydd vilket innebär att uppsägningstiden blir kortare.
- Eftersom lönerna ligger mellan 30 000 och 50 000 får de flesta bara ett par månadslöner samt semesterersättning, säger konkursförvaltare Anders W Bengtsson.
Facket har svårt att påverka situationen.
- Vi kan inte förhandla, men vi kan se till att konkurslagstiftningen följs, säger Lovisa Stenkvist Hammarbäck.
Konkursförvaltarens ambition är att sälja verksamheten vidare.
- Beläggningen är 70 procent. Jag försöker hitta intressenter, men det är kärvt. Det är duktiga konsulter, de kommer att rekryteras, i vissa fall av moderbolaget Modul 1, säger Anders W Bengtsson.
Men för alla är inte det självklart.
- De flesta är rätt förbannande. De känner sig dumpade utan egen förskyllan, säger Putte Samuelsson.
Hur många som Modul 1 kommer att anställa vill dock inte företagets VD kommentera.
Modul 1, som har cirka 480 anställda, har också varslat fem personer på kontoret i Umeå.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.