- Först ville man bara göra en ekonomisk uppgörelse. När man nu erkänt att man gjort fel anser vi oss ha uppnått målet, säger Lis-Marie Fond på Sifs förhandlingsenhet.
Förra sommaren förmådde Cap Gemini ett 50-tal anställda att säga upp sig mot att de fick två månadslöner. Sif ansåg att arbetsgivaren gjort sig skyldig till brott mot medbestämmandelagen, mbl, enligt vilken arbetsgivare måste förhandla med facket då man ska dra ned på personal. Förbundet beslöt därför driva uppsägningarna till AD.
I förlikningsavtalet erkänner nu Cap Gemini att man borde ha förhandlat med klubbarna innan man tog kontakt med de enskilda medarbetarna. "Sådana förhandlingar kunde ha inneburit att parterna t ex diskuterat hur många och vilka individer som skulle kontaktas. Mot denna bakgrund beklagar bolaget att sådana diskussioner inte förts med klubbarna" står det i avtalet.
Genom att driva saken till AD hoppades Sif få en prejudicerande dom som sätter stopp för en utveckling där allt fler arbetsgivare försöker tänja på gränserna i den arbetsrättsliga lagstiftningen. Men i och med förlikningen fick man alltså inte till någon prejudicerande dom.
- När man prövar en sak i domstol så vet man ju aldrig utslaget. Och när vi nu kom så här långt så nöjer vi oss med det, även om det inte var ett lätt beslut att ta, säger Lis-Marie Fond.
- Men i och med att man nu erkänt brottet anser vi att förlikningen får nästan samma verkan som ett utfall i domstolen. Det här sättet att plocka ut personal utan att förhandla med facket har blivit ganska spritt i branschen. Nu får man en signal om att det är ett mbl-brott när man gör så och det kommer vi säkert att kunna använda oss av framöver.
Hon vill inte avslöja hur stort skadestånd Cap Gemini fick betala till Sif.
- Det är litet men det är av underordnad betydelse. Det är ju inte för skadeståndets skull man driver saker till AD heller. Och vi har valt att inte berätta hur mycket de fick betala därför att det inte ska uppfattas som någon slags prislapp för ett brott mot mbl.

ANITA TÄPP