Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sänkta löner räddade inte Utfors

Trots lönesänkningar och uppsägningar i fjol är telekomföretaget Utfors i kris. När företaget nu rekonstrueras väntar nya uppsägningar.
Publicerad
- Nedskärningarna blir inte marginella. I fjol var personalanpassningen 10 procent. Nu är det troligt att det blir mer, säger Markus Broberg, informationschef på Utfors.
Telefon- och bredbandsoperatören Utfors har i dag cirka 330 anställda på nio orter i landet. I fjol vände sig företaget till facket för att sänka lönerna kollektivt.
- Vi sa nej till generella lönesänkningar. Men arbetsgivaren gick ut till varje individ. Majoriteten gick med på det, det blev en oerhörd press på individen, berättar Melker Ljungberg, klubbordförande för SEKO som tecknar kollektivavtal på Utfors.
De anställda ställdes inför två alternativ, berättar han. Det ena var att under en 14 månadersperiod sänka lönen med 4-8 procent eller under samma period avstå en lika stor avsättning till en pensionsförsäkring. Om företaget nådde sina mål skulle 1,5 procent av det de anställda avstått betalas tillbaka.
- I dag hade en lika stor majoritet tackat nej. Att vi sänkte lönerna bidrog inte till att vi räddade företaget, säger Melker Ljungberg.
Nu väntar de anställda på besked om hur många som ska sägas upp.
- Det ska sparas pengar, förmodligen innebär det en ekonomisk övertalighet, vilket det finns stöd för i las. Men än vet vi inte numerären, säger Melker Ljungberg.
Att en företagsrekonstruktion pågår påverkar inte arbetsrätten. Men att Utfors enbart tecknat kollektivavtal med SEKO kan dock påverka situationen för dem som tillhör andra fackförbund, som Sif.
- Vi förhandlar för alla eftersom vi har kollektivavtalet, säger Melker Ljungberg.
Sifmedlemmar kan kontakta Sif som kan diskutera med arbetsgivaren. Men eftersom kollektivavtal saknas behöver arbetsgivaren bara lyssna på Sif, någon skyldighet att skriva avtal finns inte.
- Om neddragningarna sker på ett sätt som är negativt för våra medlemmar kan de vända sig till oss. Vi företräder dem, säger Mathias Åström, ombudsman Sif.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.