Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sänkta löner räddade inte Utfors

Trots lönesänkningar och uppsägningar i fjol är telekomföretaget Utfors i kris. När företaget nu rekonstrueras väntar nya uppsägningar.
Publicerad
- Nedskärningarna blir inte marginella. I fjol var personalanpassningen 10 procent. Nu är det troligt att det blir mer, säger Markus Broberg, informationschef på Utfors.
Telefon- och bredbandsoperatören Utfors har i dag cirka 330 anställda på nio orter i landet. I fjol vände sig företaget till facket för att sänka lönerna kollektivt.
- Vi sa nej till generella lönesänkningar. Men arbetsgivaren gick ut till varje individ. Majoriteten gick med på det, det blev en oerhörd press på individen, berättar Melker Ljungberg, klubbordförande för SEKO som tecknar kollektivavtal på Utfors.
De anställda ställdes inför två alternativ, berättar han. Det ena var att under en 14 månadersperiod sänka lönen med 4-8 procent eller under samma period avstå en lika stor avsättning till en pensionsförsäkring. Om företaget nådde sina mål skulle 1,5 procent av det de anställda avstått betalas tillbaka.
- I dag hade en lika stor majoritet tackat nej. Att vi sänkte lönerna bidrog inte till att vi räddade företaget, säger Melker Ljungberg.
Nu väntar de anställda på besked om hur många som ska sägas upp.
- Det ska sparas pengar, förmodligen innebär det en ekonomisk övertalighet, vilket det finns stöd för i las. Men än vet vi inte numerären, säger Melker Ljungberg.
Att en företagsrekonstruktion pågår påverkar inte arbetsrätten. Men att Utfors enbart tecknat kollektivavtal med SEKO kan dock påverka situationen för dem som tillhör andra fackförbund, som Sif.
- Vi förhandlar för alla eftersom vi har kollektivavtalet, säger Melker Ljungberg.
Sifmedlemmar kan kontakta Sif som kan diskutera med arbetsgivaren. Men eftersom kollektivavtal saknas behöver arbetsgivaren bara lyssna på Sif, någon skyldighet att skriva avtal finns inte.
- Om neddragningarna sker på ett sätt som är negativt för våra medlemmar kan de vända sig till oss. Vi företräder dem, säger Mathias Åström, ombudsman Sif.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.