Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Få vågar ta semester i USA

Bara var fjärde amerikan tar ut sin semester trots att den bara är två veckor lång. Av dem som faktiskt tar ledigt håller drygt 40 procent kontakt med arbetsplatsen under ledigheten.
Publicerad
När president George Bush förra sommaren tog en månadslång semester blev uppståndelsen stor i USA. Långa semestrar är nämligen ytterst sällsynta i USA.
I olika opinionsmätningar erkänner många amerikanska förvärvsarbetande att de sällan ens vågar utnyttja de två veckors betald semester, som de flesta har rätt till.
En ny studie av vanorna på de amerikanska arbetsplatserna, som gjorts på uppdrag av the Families and Work Institute, bekräftar att amerikanarna ofta känner sig pressade av sina arbetsuppgifter och att de därför upplever det omöjligt att utnyttja de få semesterveckor, som de har rätt att ta ut.
Två semesterveckor skulle nämligen innebära en alltför tung arbetsbelastning när de väl återkommer till sitt arbete, resonerar många.
Undersökningen målar en bild av arbetstagare, som i det närmaste är kedjade vid sina arbetsuppgifter och som räds att mista såväl karriärmöjligheter som löneförhöjningar om de inte accepterar det rådande systemets etablerade praxis.
Amerikanarna har ett välförtjänt rykte som arbetsnarkomaner. De flesta företag erbjuder en betald semester först efter minst ett års anställning och denna blir sällan längre än två veckor, i mycket sällsynta fall tre veckor.
Enligt The Families and Work-studien, som involverade över 1 000 medverkande, är det emellertid nästan var fjärde förvärvsarbetande amerikan som inte ens tar ut de få semesterdagar som de erbjuds av sina arbetsgivare.
Av dem som verkligen unnar sig en ledighet är det över 40 procent som regelbundet kontaktar sin arbetsplats via mobiltelefon eller e-post under sin bortovaro.
Amerikanarna ser med både förvåning och avundsjuka på de ofta långa semestrar som de flesta européer räknar som något ganska självklart. I Europa är det tyskarna som har de längsta semestrarna med i genomsnitt hela 43 betalda semesterdagar.

PETER LORIN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.