Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mammalediga sades upp

Pernilla Beiving var hemma med sitt tredje barn när hon sades upp. Hennes kompetens ansågs otillräcklig. I stället behöll företaget vikarien.
Publicerad
Tre av nio uppsagda på Stacke Hydraulik i Skillingaryd var mammalediga när de fick beskedet. Pernilla Beiving var en av dem:
- Vd sade att min tjänst hade förändrats medan jag var borta, och att det bara är min vikarie som platsar. Jag fick veta redan när jag talade om att jag skulle vara mammaledig att jag inte hade någon framtidspotential i företaget.
Pernillas tjänst i logistikgruppen, en enhet på fyra anställda som har hand om beredning, inköp, planering och kalkylering, utannonserades som en fast tjänst. Ändå var hon säker på fortsatt anställning efter mammaledigheten.
- Jag har högre företagsekonomisk utbildning, så jag trodde att det kunde bli något på den ekonomiska sidan, speciellt eftersom vår löneadministratör har fått deltidspension.
Uppsägningarna av de mammalediga kvinnorna innebar i samtliga fall undantag från turordningen. Tillsammans har de diskuterat att driva saken vidare till JämO. Men Pernilla tvekar. Hon vill inte ställa till det för sambon som fortfarande jobbar kvar i företaget.
- Ombudsmannen sade att han inte kunde göra något. Vd var beredd att ta tvisten i AD om jag inte gick med på en uppgörelse med sex månaders lön.
Pernilla och de andra mammalediga sades upp på grund av arbetsbrist. Undantagen från turordningen gjordes med hänvisning till kompetensbrist, helt enligt lagen om anställningsskydd. Pernillas ersättare var civilingenjör och ansågs mer värd att satsa på. Urban Stacke, vd, är bestämd när han säger att mammaledigheten inte har något att göra med uppsägningarna.
- Det har inget samband alls. Det vore ju helt befängt. Det är tråkigt att det har tonats i den riktningen. Någon tyckte att det var ett köttben att bita i. Jag har inget alls emot att folk skaffar barn. Tvärtom, det är bra. Vi var tvungna att se över vilken kompetens vi behövde efter den tråkiga neddragningen, och då blev det så här.
Med fackets hjälp fick Pernilla Beiving en uppgörelse som innebär full lön i sex arbetsfria månader.
- Jag har gått med på uppgörelsen. Den var bättre än vad de andra fick som bara fick två månaders uppsägningslön. Nu får jag försöka ge mig på något annat. Jag ska studera i höst, vi får se vad det blir.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.