Enligt Lagen om anställningsskydd (las) och Medbestämmandelagen (mbl) ska arbetsgivare förhandla med facket då man behöver dra ned på personal. I samband med krisen inom IT-branschen har de fackliga företrädarna ofta upplevt att arbetsgivarna tänjer på regelverket. Ett vanligt exempel är att man kallar in enskilda medlemmar och kommer överens om att de själva ska säga upp sig mot ekonomisk kompensation. Så skedde också på Cap Gemini i våras då man förmådde ett 50-tal anställda att säga upp sig mot att de fick två månadslöner.
- Jag menar att man systematiskt kringgår las i den här branschen. Genom att förmå anställda säga upp sig agerar man på ett vis som inte finns reglerat i lagen, säger förhandlare Hanna Brandt Gonzáles, som är branschansvarig för IT-telecomsektorn på Sifs kansli.
- Istället för att ta ansvar för de anställda då det går dåligt lägger man ansvaret på, och gör det svårt för, individen. Inte minst därför att många inte känner till vilka konsekvenser en egen uppsägning medför, fortsätter hon.
Förutom att få en, enligt vad Sif menar, alltför låg ekonomisk ersättning så mister också den som själv sagt upp sig rätten till återanställning. Individen drabbas också av en 60 dagar lång karenstid innan a-kasseersättningen börjar betalas ut.
Genom att driva uppsägningarna vid Cap Gemini till AD hoppas Sif få en prejudicerande dom som sätter stopp för utvecklingen.
- Avsikten med lagstiftningen är att den ska följas. Om vi inte vinner det här målet i AD anser jag att regering och riksdag bör ifrågasätta hur svensk lagstiftning är utformad, säger Sifs förbundsordförande Mari-Ann Krantz.

ANITA TÄPP