Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif driver uppsägningar till AD

Sif har beslutat driva uppsägningarna vid IT-konsultföretaget Cap Gemini till prövning i Arbetsdomstolen (AD). Förbundet anser att Cap Gemini brutit mot den arbetsrättsliga lagstiftningen då ett 50-tal anställda övertalats säga upp sig utan att fackliga förhandlingar skett.
Publicerad
Enligt Lagen om anställningsskydd (las) och Medbestämmandelagen (mbl) ska arbetsgivare förhandla med facket då man behöver dra ned på personal. I samband med krisen inom IT-branschen har de fackliga företrädarna ofta upplevt att arbetsgivarna tänjer på regelverket. Ett vanligt exempel är att man kallar in enskilda medlemmar och kommer överens om att de själva ska säga upp sig mot ekonomisk kompensation. Så skedde också på Cap Gemini i våras då man förmådde ett 50-tal anställda att säga upp sig mot att de fick två månadslöner.
- Jag menar att man systematiskt kringgår las i den här branschen. Genom att förmå anställda säga upp sig agerar man på ett vis som inte finns reglerat i lagen, säger förhandlare Hanna Brandt Gonzáles, som är branschansvarig för IT-telecomsektorn på Sifs kansli.
- Istället för att ta ansvar för de anställda då det går dåligt lägger man ansvaret på, och gör det svårt för, individen. Inte minst därför att många inte känner till vilka konsekvenser en egen uppsägning medför, fortsätter hon.
Förutom att få en, enligt vad Sif menar, alltför låg ekonomisk ersättning så mister också den som själv sagt upp sig rätten till återanställning. Individen drabbas också av en 60 dagar lång karenstid innan a-kasseersättningen börjar betalas ut.
Genom att driva uppsägningarna vid Cap Gemini till AD hoppas Sif få en prejudicerande dom som sätter stopp för utvecklingen.
- Avsikten med lagstiftningen är att den ska följas. Om vi inte vinner det här målet i AD anser jag att regering och riksdag bör ifrågasätta hur svensk lagstiftning är utformad, säger Sifs förbundsordförande Mari-Ann Krantz.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar