På uppdrag av arbetstidskommittén har Kurt Eriksson skrivit en rapport om läget nu och förr i fråga om arbetstidsförkortning.
- Jag kan inte se att de argument som lagstiftaren framförde förut för att lagstifta om arbetstidsförkortning, som välfärd och hälsoaspekter, håller nu när parterna skött frågan så länge, säger Kurt Eriksson.
Därmed inte sagt att regeringen inte kan eller borde träda in om situationen på arbetsmarknaden blir skev.
- Det är ju så i dag att arbetstidsförkortning varit en fråga främst i industrin och på mansdominerade, högavlönade områden. Om kvinnoförbund i framtiden kräver men inte får arbetstidsförkortning kan regeringen agera i utjämningssyfte.
Skulle man lagvägen se till att alla får kortare arbetstid kan det uppstå konflikter, menar Kurt Eriksson. Det gäller de fall där arbetstagarna fått arbetstidsförkortning i utbyte mot att arbetsgivaren friare kan förlägga arbetstiden.
- Frågan om hur de ska kompenseras kan dyka upp.
Kurt Erikssons skrift Arbetstiden - lag eller avtal ingår i en skriftserie som beställts av arbetstidskommittén som ska komma med förslag till nya regler kring arbetstid och semester.

LINDA SVENSSON