kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

Sextrakasserad kräver 200 000 i skadestånd

Under flera månader utsattes en kvinnlig anställd på Casino Cosmopol i Sundsvall för sexuella trakasserier av sin chef. Kasinots ledning ingrep aldrig och så småningom tvingades kvinnan att sluta sitt arbete.
Publicerad
Sif har stämt kasinot inför Arbetsdomstolen.
- Så här gör man bara inte. Det är huvudorsaken till stämningen, säger förbundsjuristen Roland Bergkvist.
Kvinnan hade en sex månaders provanställning. Redan efter någon vecka började chefens närmanden. På en resa besökte han henne på hotellrummet. Till kasinots ledning ska kvinnan senare ha sagt att det han gjorde den kvällen var "så allvarligt att det ingår fängelse i straffskalan".
Enligt Roland Bergkvist är händelsen dock inte polisanmäld. Framförallt på grund av svårigheten att bevisa övergreppet.
- Det är en en mot en-situation. Dessutom är det en liten bransch hon jobbar i.
Kvinnan blev chockad, men bestämde sig ändå för att fortsätta jobbet. Under de följande månaderna utsattes hon för upprepade trakasserier. Chefen försöket flera gånger hålla om och ta på henne, trots att hon alltid avvisade hans inviter.
Så småningom berättade kvinnan för kasinots ledning vad som inträffat.
- De hävdar att hon har sagt att hon ska klara av det här själv. Men det de fick reda på var så pass allvarligt att de borde ha ingripit, säger Roland Bergkvist.
Situationen förvärrades och slutade med att kvinnan sjukskrevs. När hon träffade ledningen fick hon reda på att hennes tjänst skulle få en mer administrativ inriktning. Hennes provanställning upphörde.
- Kasinot tog inte tag i situationen och gjorde så att hon kunde stanna kvar, säger Roland Bergkvist.
Sif kräver nu ett allmänt skadestånd på 200 000 kronor. Utöver det kommer man sannolikt att kräva ett ekonomiskt skadestånd.

NIKLAS HALLSTEDT


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Läs även