I 20 år hade Carina Jonsson sjukersättning (tidigare kallat förtidspension). Orsaken till det heter fibromyalgi, ett kroniskt smärtsyndrom som orsakar långvarig smärta och ömhet. Hon beskriver det själv som att ha en influensa som inte går över. 

Hon orkar inte mycket, men det som fått upp henne på morgonen är de finska lapphundar hon och hennes man fött upp i sin Kennel. Någon timme per dag sköter hon om kullarna, som oftast är två per år. 

Men under pandemiåret fick de flera. En anonym tipsare uppmärksammade Försäkringskassan på detta, vilket ledde till att Carina Jonssons sjukersättning drogs in. 

Myndigheten ansåg att hon tjänade bra med pengar på sin kennel och orkade mer än hon berättat. 

– Jag gjorde inte mycket i kenneln, min man och dotter hjälpte till och fodervärdar fanns i närheten. Men jag stod på alla papper, så notan blev indragen sjukersättning och 178 000 kronor i återbetalning. Det var fruktansvärt, jag kunde inte förstå att det var sant. 

När chocken lagt sig bestämde sig Carina Jonsson för att överklaga beslutet. Hon fick rätt till en ersättning på 25 procent. 

Men pengarna – drygt 2 200 kronor i månaden – ser hon inte röken av. Allt går direkt tillbaka till Försäkringskassan. För skulden på nära 200 000 kronor blev hon inte av med. 

Den tar åtta år och fyra månader att betala av. 

I dag försöker hon hanka sig fram på pengarna som kenneln genererar, men i slutändan är det hennes man som står för räkningar, lån och mat. 

– Vi kan inte unna oss någonting, inte gå på bio eller gå ut och äta. Skulle något gå sönder kan vi inte reparera det. Det finns ingen marginal. Helst vill jag ha full sjukersättning men hundarna är mitt liv. Utan dem skulle jag vara död, säger hon. 

ISF: En tredjedel har låg ekonomisk standard 

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i en ny rapport undersökt de ekonomiska förutsättningarna för personer med hel sjukersättning. Resultatet visar att en tredjedel har låg ekonomisk standard. Enligt SCB:s mått räknas du ha det om du har en disponibel inkomst under 14 600 kronor per månad. 

Orsakerna till att inkomstskyddet har försvagats är flera. 

– Det ställs högre krav för att få ersättning i dag. Det innebär att många hinner stå utan arbete länge innan de får rätt till sjukersättning, säger Cecilia Oldertz, en av rapportförfattarna på ISF. 

Enligt reglerna baseras sjukersättningen på genomsnittet av de tre högsta inkomsterna, av de senaste fem till åtta åren (beroende på ålder). 

– Har man haft a-kassa, sjukpenning, eller inga inkomster blir ersättningen väldigt låg. 

De personer som har allra lägst ekonomisk standard är personer som bor ensamma eller som är ensamstående föräldrar. 

Sedan 2005 har antalet personer med sjukersättning mer än halverats, från 540 500 till 223 700 personer. Den största orsaken till det är reformen av försäkringen 2008 som innebar att kraven för att få ersättning skärptes och den tidsbegränsade sjukersättningen togs bort. 

Även sjukersättningens värde har urholkats över tid. Den följer prisutvecklingen, alltså vad varor och tjänster kostar, i stället för löneutvecklingen. 

– Det betyder att sjukersättningen inte som tidigare fungerar som ett inkomstskydd för personer med nedsatt arbetsförmåga, säger Cecilia Oldertz. 

Efter att räkningarna är betalda – Eva väljer bort mat

Eva Riheim i Linköping har full sjukersättning sedan 2008 på grund av Sjögrens sjukdom, som orsakar muskelvärk och extrem trötthet. Efter skatt får hon ut ungefär 15 700 kronor. Då har Kronofogden tagit sitt. 

– Jag fick en utmätning efter en skilsmässa och då blev det tufft att betala räkningarna. Jag betalar fortfarande av den skulden, säger hon. 

Eva Riheim hör till dem som kvalade in för sjukersättning 2008 trots att reglerna blev tuffare. Tusenlapparna ska räcka till hyra, hemförsäkring, mediciner, internet och telefon. När alla räkningar är betalda finns en mindre summa kvar till mat. 

– Jag väljer bort mat. Det fattas kanske 3 500 kronor varje månad. Jag vill inte ha mer än jag behöver, men jag vill hålla näsan ovanför vattenytan och det gör jag inte nu, säger hon. 

Eva Riheim ifrågasätter svårigheterna med att få sin sjukersättning godkänd och den summan som betalas ut. 

– Som människa har du inget värde om du inte är frisk. Försäkringskassan krymper min värld genom att betala ut en ersättning som inte går att leva på. Personer kan vara produktiva för samhället även om de är sjuka, bara det finns utrymme för det, säger hon. 

ISF: Sjukersättningen ska gå att leva på

ISF pekar på en rad åtgärder som behöver genomföras för att sjukersättningen ska återfå sitt värde. Bland annat hur övergången från sjukpenning till sjukersättning ska bli smidigare. 

– Skillnader mellan de två regelverken behöver minskas för att inte skapa onödiga hinder. Det är olyckligt om ersättningen en person får inte motsvarar den situation personen befinner sig i, säger Cecilia Oldertz. 

Om sjukersättningen ska gå att leva på föreslår ISF också att försäkringen ska följa den ekonomiska utvecklingen. Konstruktionen av inkomstskyddet behöver ses över, liksom vilken indexeringsmodell som ska användas.